Minst 350 spänn för frisörbesöket!
Googla på ordet frisörutbildning och du får 17 300 träffar. Det ligger ingen vetenskaplighet i den sökmetoden, men det säger något om hur marknaden ser ut: En enorm efterfrågan på utbildning och jobb som frisör. Det utbildas flera tusen varje år -- behovet är 600. Och villkoren i branschen är ofta allt annat än bra.
I dagarna drar Arbetsmiljöverket igång en stor granskning av frisörers (och nagelskulptörers) arbetsmiljö. Det handlar förstås om att visa hur man kan hindra belastningsskador och eksem, vanliga problem i branschen. Framför allt är syftet med inspektionerna att påminna arbetsgivarna om deras ansvar för ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Men det här är inte dagligvaruhandeln, med stora kedjor och mer eller mindre centralt styrda rutiner som går att påverka. Det här är branschen där de seriösa och de oseriösa slåss om marknaden.
När det gäller frisörbranschen är fack och arbetsgivare, Handels och Frisörföretagarna, rörande överens. De har ett gemensamt intresse att få bort svarta pengar och dåliga villkor i branschen.
För några år sedan införde fack och arbetsgivare en Frisörernas yrkesnämnd som godkänner utbildningar som uppfyller vissa krav. Förhoppningen är att eleverna ska uppmärksamma detta och välja bort oseriösa utbildningar på privata skolor, som kostar skjortan och inte håller måttet.
Man har samma syn på och kritik mot gymnasieskolan, som fixar frisörutbildningar kors och tvärs för att man få skolpeng för det, trots att eleverna utbildas till arbetslöshet.
Man har också tryckt på för att få igenom kassaregisterlagen, som kräver en viss typ av kassaapparat som inte går att fiffla med.
Men Handels och Frisörföretagarna jobbar i motvind. En tung aktör som sätter käppar i hjulet är Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen förmedlar vanliga jobb, olika slags praktikjobb, nystartsjobb och så vidare. Jobb till varje pris är målet och då blir det inte så himla viktigt med villkoren. Att som arbetssökande kräva kollektivavtal på en blivande arbetsplats kommer inte på fråga. Och därför är det fritt fram för oseriösa frisörföretag att anlita gratispraktikanter.
En som valt att lämna den svåra frisörbranschen är Zandra Bellman i Linköping. Hennes hjärtefråga, som hon skrivit en motion till Handels kongress om, är att man ska ha rätt att tacka nej om arbetsförmedlingen anvisar jobb hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal (se sid 8). Det kravet är lätt att ställa sig bakom.
Det är jättebra att Arbetsmiljöverket synar frisörernas villkor, all granskning och insyn i branschen utifrån behövs. Inte så många frisörer är med i facket, av den enkla anledningen att systemet till stor del bygger på att man hyr sin egen stol, i stället för att ha en vanlig anställning. Förhoppningsvis blir det ändring på det, om Handels kongress röstar igenom förslaget att även den arbetstagare som har f-skattsedel kan bli medlem. Så är det i dag i journalisternas fackförbund.
Men även vi kunder har ett jätteansvar när det gäller frisörbranschen. Låt inte plånboken styra, tänk på att en klippning som kostar mindre än 350 kronor garanterat är skum. Sätt dig inte på ett sånt ställe!