Nollbud och helg-ob snackisar för värvare
Det är mötet på arbetsplatsen som ökar intresset för facket. Det är värvarparet Stefan Viknersson och Cecilia Holm i Borlänge överens om.
Det snöar i ett redan väl inbäddat Borlänge, denna traditionella värvarvecka ”Vecka 6”. Vid entrédörrarna till Kupolen, det väldiga köpcentret som vuxit upp vid sidan av centrala Borlänge, ligger stora drivor. Innanför ingångarna är det fullt av vatten. Målet för dagen är att så många butiker som möjligt ska få besök av Stefan Viknersson och Cecilia Holm. Där ska de prata om vårens avtalsrörelse, svara på frågor om avtalskraven och värva nya medlemmar. Ju fler desto bättre. Bästa metoden är att försöka få igång snacket på arbetsplatserna, enligt Stefan Viknersson.
– Hej, vi kommer från Handels. Känner ni till oss?
– Åh, jag har tänkt jättelänge att jag ska gå med, men det har inte blivit av.
Erika Lindstedt är 23 år och jobbar på klädbutiken Gina Tricot. Hon tar emot en bunt med informationsmaterial från Stefan Viknersson. En broschyr med avtalskraven och en tablettask. Hennes arbetskamrat Kristina Danielsson kommer också fram.
–Jag gick med ganska nyligen. Tidigare var jag med i Kommunal, och det har dragit ut på tiden att byta förbund. Det känns viktigt att vara med i facket om det händer något, säger hon.
I år är det avtalsrörelse och det innebär att värvarna ska berätta om kraven. Diskussionerna i butikerna handlar mycket om lön, frågan rör alla och motsättningen är tydlig. Handels vill ha en löneökning på 3,7 procent inom detaljhandelsområdet och 2,6 procent för partihandeln. Det motsvarar 745 respektive 620 kronor i månaden. Svensk Handels motkrav är inga löneökningar alls. Men för många i butikerna är också ob-ersättningen en viktig fråga.
– Det är väl det jag framför allt är orolig över, att arbetsgivarna ska ta bort ob-ersättningen på helgerna, säger Kristina Danielsson.
En kund kommer in, Stefan Viknersson och Cecilia Holm tackar för sig. När de kommit ut antecknar de noga. Alla besökta butiker bockas av. Hur många har vi pratat med nu? Fem. Ok, och en ny medlem. Allt skrivs ner i anteckningsboken.
De tar en snabb vända in på sportbutiken Stadium. En kvinna som inte själv är medlem tar på sig att lämna över material till Handelsombudet, som inte är på plats. Själv poängterar hon att hon absolut inte är intresserad av att gå med i facket. Hon vill bara inte.
– En del värvare lägger mycket krut på att prata med dem som inte är med i facket. Men jag tror att det ger bäst effekt om vi framför allt ägnar oss åt att prata med våra medlemmar, än att försöka övertala de som inte vill. Alla ska bli tillfrågade, men det viktigaste är att visa att vi, facket, finns. Att vi kollar om folk har några frågor, visar intresse för deras synpunkter. Då blir vårt besök mer en grej att prata om i fikarummet sedan.
Stefan Viknersson har varit ute och värvat förut. Han är inte nervös, säger han. Det värsta som kan hända är att man blir utkörd av arbetsgivaren, som alltid kan säga att de anställda inte har tid att prata. Det roligaste är att möta folk som har en åsikt, som är engagerade. Medlem eller inte, tycker Cecilia Holm. Hon är själv ganska färsk som fackligt aktiv och det här är första gången hon är med och värvar. Pirrigt. Men viktigt, säger hon.
– Jag vill framför allt skapa ett ökat engagemang. Det får gärna sätta igång diskussioner när vi varit ute.
I Väskcentrum jobbar Sorab Fadai. Han var med i facket tidigare, men har gått ur. För lite politiskt engagemang i Handels, tycker han.
– Facket måste driva på Socialdemokraterna att jobba politiskt för bättre integration i arbetslivet. Kräva långsiktiga strategier för hur folk som kommer från andra länder ska få jobb, säger han.
Värvarna står kvar en stund och diskuterar. Borde facket prata mer politik? Stefan Viknersson och Cecilia Holm är ambivalenta. Fackets värderingar är oförenliga med högerregeringens arbetsmarknadspolitik, så långt är de överens. Men hur mycket ska de hålla fram sin partipolitiska ståndpunkt?
– Det finns alltid någon som tycker att det vi säger om avtalen är viktigt, men vill slippa ”sossepropagandan”. Jag säger aldrig vad folk ska rösta på, men jag brukar påpeka när saker faller utanför fackets makt och blir partipolitik. Som a-kassan till exempel. När regeringen höjde avgiften är det ett politiskt beslut att försvaga fackföreningarna. Det löser man bara genom att rösta på en annan regering.
När dagen är slut har de besökt 16 av butikerna i Kupolen. Några ställen måste de gå tillbaka till en annan dag. Allt antecknas. Totalt har de pratat med ett trettiotal personer och värvat tre.
Eftersom målet med vecka 6 är att träffa så många som möjligt kan de inte mäta sin framgång i siffror. Men de är nöjda.
– Det här borde vi göra mycket oftare. Vara ute och synas, så att de känner igen oss, säger Stefan Viknersson.