– Inte en chans att de siffrorna stämmer. Det är klart att det förekommer stölder, men inte i den omfattningen. Hos oss har vi väldigt bra rutiner för att förhindra internt svinn, säger Lars Östberg, klubbordförande på Willys i Länna utanför Stockholm och med i Willys centralt fackliga grupp.

Undersökningen är gjord genom att enkäter skickats ut till enskilda handlare och de stora kedjornas centralorganisationer. 1100 handlare har uppgett vilken mängd svinn de har totalt. Sedan har de själva fått uppskatta hur stor andel av deras svinn som inte är brottsligt, och hur stor del som beror på att folk stjäl, internt och externt.

Det totala svinnet var nio miljarder kronor förra året, enligt undersökningen. Ungefär hälften var stölder och snatterier från kunder, 30 procent var naturligt svinn från rena kassafel eller produkter som inte gått att sälja, och 20 procent, eller två miljarder kronor, var stulna eller förskingrade av de som jobbar i butikerna. Men Lars Östberg på Willys ser flera orsaker till att de här siffrorna inte stämmer.
– Man buntar gärna ihop allt svinn och lägger en allt för stor andel av det på personalen. Dessutom vet jag att det finns en väldigt stor press idag att man ska ha så litet naturligt svinn som möjligt, alltså att man till exempel måste slänga gammal korv i charken. För att slippa skäll eller repressalier händer det att de som är ansvariga på avdelningen inte skriver upp alla bitar de måste kassera, och då ser du ut som om de bara försvunnit, säger han.

Även Handels förbundsordförande Lars-Anders Häggström är kritisk. Han frågar sig varför inga fackliga representanter är tillfrågade att delta i undersökningen.
– Vi hade gärna bidragit med våra erfarenheter. Jag har känt till att den var på gång och hade hoppats att den skulle vara mer seriös. Men att anställda skulle stjäla för två miljarder är helt befängt, det innebär att varje anställd i snitt tar 10 000 kronor om året. Var är detaljerna? Kan man plocka fram sådana här siffror måste man komma med fakta, säger han.

Men på Svensk Handel tvivlar man inte på underlaget.
– Det går inte att mäta rätt på hundratalet kronor, men när man väger samman alla erfarenheter får man tillförlitliga siffror. Till exempel, om en handlare gör kassakontroller, får han en ganska bra uppfattning av hur mycket som förskingras den vägen, säger Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk Handel.

Hur vet ni att just de 1 100 handlare som svarat på enkäten har belägg för sina uppskattningar?
– Vi utgår från att de som svarar har koll på siffrorna. De har också haft alternativet att svara att de inte vet om de är osäkra.

Företagen har siffror på alla anställda som åkt fast för stöld. Varför bygger ni undersökningen på deras uppskattning och inte på de siffror de kan presentera?
– Faktiska siffror representerar så liten del av verkligheten att man inte kan bygga en undersökning på dem, precis som när det gäller externa brott. Man kan inte bygga en undersökning på en procent av verkligheten.

Är 1 100 handlares uppskattningar mer säkert underlag?
– Ja, jag menar att det är säkrare.