Hon siktar på en tjejklassiker

Men sen föll snön. Och med den kom peppen.
– Jag är förstagångsåkare, nog rätt värdelös. Det jag inte har i teknik och armstyrka hoppas jag ha i envishet, säger Annika Dalsätt.
Vi pratar med varandra en vecka före loppet, som hon åkte efter denna tidnings pressläggning. Så vi vet inte hur det gick.
– Jag har inget tidsmål, målet är att jag ska komma i mål. Men min man har sagt att om jag inte kommit efter fyra timmar, då går bilen.

Annika Dalsätt älskar vintern och åkte mycket längd med pappa när hon var liten. För två år sedan ramlade hon och bröt ländkotan och fick ta en paus.
– Jag ville ta nya tag i år.
För att komma i skidform har hon rott på roddmaskinen hemma och skidat i spåren. Redan klockan halv nio på söndagsmorgonen har hon varit redo att åka, sen kört direkt till jobbet på Stadium och duschat där. Bra morgonstund.
– Man rensar hjärnan. Bara är.

Hon pratar vant om grundvalla, glidvalla, vallajärn och vallatejp, och skidkunskaperna har kommit väl till pass med kunderna. Innan snön kom till Stockholm var det hyfsat lugnt på butikens skidavdelning, men nu är det full rulle. Längd har blivit trendigt.

Att vara fysiskt aktiv när man jobbar på Stadium tycker hon är ett måste. För hennes del blir det löpning och roddmaskinen.
– Att ha en hemma är bra. Det är lätt att gå ner och sätta sig och ro. Eller gå upp en kvart tidigare på morgonen.

Tjejvasan är ett av de nio Vasaloppen. 10 000 kvinnor var anmälda i år, den äldsta 83 år. Loppet är tre mil, från Oxberg till Mora. En rätt vacker slinga, förbi Hökbergs fäbodar och över tallhedar.

Efter att Annika Dalsätt tar sig i mål går bilen raka vägen till Sälen för sportlovsfirande. Men hon tänker inte dega ihop. Vasan är hennes första lopp i Tjejklassikern. För att bli en klassiker återstår Tjejvättern på tio mil, Vansbro Tjejsim på en kilometer och Lidingö Tjejlopp som är en mil. Allt inom ett år.
– Klarar jag Tjejvasan får jag ta mig an nästa mål. Vättern.