Redovisningen ska bland annat innehålla redogörelser för hur företaget tar ansvar för miljön men också socialt, till exempel för dem som jobbar där. Här redovisas ofta antal anställda, heltid, deltid, sjukfrånvaro, könsfördelning och så vidare. Nyligen utkom en rapport från Handelns Utvecklingsråd där forskare tittat närmare på hur företag inom detaljhandeln använder redovisningarna i sitt hållbarhetsarbete.
– Kraven är inte så högt ställda på vad som ska redovisas. Många väljer att redovisa det som är positivt. De olika rapporterna är också svåra att jämföra med varandra då olika företag väljer att redovisa olika saker, säger Magnus Frostenson, forskare på Örebro Universitet som har varit med och skrivit rapporten.

Magnus Frostenson vill inte gå in på kvalitén i specifika företags redovisningar. Många gör ingen alls. Andra redovisar uppgifter för en hel koncern och slår ihop siffror som gäller flera företag. Men de som lyckas bäst tycker Magnus Frostenson är de som är ärliga med att berätta även om bristande framgång. Och som är tydliga med vad de vill förbättra.

– Modiga, engagerade och ärliga redovisningar behövs för att de ska vara användbara och betyda något också för de anställda.

Fakta

Hållbarhetsredovisning

Hållbarhetsredovisningar som görs av svenska företag följer ofta direktiv utformade av GRI -- Global Reporting Initiative. GRI är en icke-vinstdrivande organisation som verkar för ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.

Nyligen publicerade Handelsnytt en artikel om att visstiderna inom Coop ökat, vilket framgått just av Coops hållbarhetsredovisning.