Under den så kallade spottkoppen på Centralstationen i Stockholm slog Coop upp portarna för tre år sedan. I dag servar butikens 76 anställda upp emot 10 000 kunder om dagen, siffror som är jämförbara med Gekås i Ullared.

– Jag har faktiskt aldrig varit med om maken, säger butikens klubbordförande Peter Kindström när han varvar ner ute på lagret efter dagens arbetspass.

Med 29 år inom kooperationen och an- ställningar på en rad butiker i Stockholmsområdet har han en del att jämföra med. Omsättningshastigheten på lagret är till exempel fyra gånger så hög jämfört andra Coop-butiker han varit på. Här är både färsk- och kolonialvaror helt slut inom loppet av fyra dagar.

– Normalt är mellan 14 och 20 dagar! säger han.

Butiken tillhör landets toppsäljare av dricka, lösgodis och sallad. Åtgången i salladsbaren är så stor att det krävs en heltidsanställd för att bara sköta den. När kundtrycket är som högst mellan klockan 16 och 18 genomförs ett köp var fjärde sekund i någon av butikens 24 kassor.

Att lära sig hantera kundströmmarna har varit en process berättar Peter.

– Första julen beställde vi in en massa mat och tänkte att nu jäklar kommer det gå åt. Men vi fick rea ut det i mellandagarna. Det är mer sista minuten-shopping som gäller här. Så har det varit med många grejer, vi har fått prova oss fram, säger han. 

Kassaområdet går under smeknamnet ”zonen”, eller ”krigszonen”. I början växte sig köerna långa vilket ledde till två utbyggnader av snabbkassorna. I dag behöver de flesta inte köa längre än fyra minuter. Om man förbiser sorlet och det konstanta blippandet från kassorna hörs också ljudet av lugnande, pulserande musik i bakgrunden – ett medvetet försök att sänka stressnivån i lokalerna.

Men trots justeringarna är trycket påtagligt, speciellt torsdags- och fredagseftermiddagar. Att arbeta under sådana förhållanden är både krävande och givande, berättar butiksanställda Mimmi Axelson Feuer. Att mentalt kunna blocka ut bruset är ett måste för att orka. Samtidigt stärker pressen gemenskapen i personalgruppen, och de intensiva kundkontakterna bäddar för många skratt.

– Jag blir ofta förvånad över frågor vi får, situationer som uppstår. Det kan handla om komiska stress-samförstånd där man önskar kunden ”en trevlig dag”, varpå de förvirrat svarar ”nej tack”. Det har även hänt att kunder sjungit för oss, säger Mimmi Axelson Feuer.

Men om man är småsjuk eller har det tufft privat blir baksidorna uppenbara. Det finns helt enkelt väldigt lite plats för något annat än arbete.

– När man varit borta och kommer tillbaka kan det slå en, är det så här fort det gick? Det är ”jobbmode” som gäller, man kan inte göra det halvhjärtat, säger Mimmi Axelson Feuer och fortsätter:

– Men vi är ett väldigt sammansvetsat gäng och vi stöttar varandra. Innan vi går ut och kör brukar en kollega utbrista ”kära gröna krigare!”. Det låter sektlikt. Men jag tycker att det är fint också.

Den höga omsättningen ställer även höga krav på leveranser, schemaläggning och planering. Schemaansvariga kassaledaren Nina Andersén säger skämtsamt att det första hon skulle göra om hon vann på lotto vore att ”sätta eld på schemapärmen”.

– Jag minns första halvåret. Jag stod ute på kajen och tänkte: ”Det här kommer aldrig att gå, jag får hjärtattack”. Men det är roligt också, och vi är prioriterade. Strular det får vi ofta central hjälp. I dag tycker jag att det fungerar bra, vi har satt rutinerna, säger hon.

Men trots butikens speciella förutsättningar är man ingen isolerad ö vad gäller personalpolitiken. På flera håll i landet har Coop förvandlat heltider till deltider, så kallad hyvling. Detta har inte varit aktuellt på Coop Centralen. Däremot har schemaförändringar lett till färre personer på plats. Personalstyrkan har krympt från 85 till 76.

Flera anställda Handelsnytt pratar med har svårt att förstå varför Coop Centralen som går bra, ska drabbas av nedskärningar.

– Jag jobbar mest dag och kväll. Under kvällarna tycker jag definitivt det känns av att vi är färre, säger Isaac Davenport.

Förra året startades en Handelsklubb. Scheman, väktare och ergonomi är frågor som engagerar. Isaac Davenport är snart färdigutbildat skyddsombud och brinner särskilt för det sistnämnda.

– Vi har 20-åringar här med ryggbesvär som man egentligen börjar få först i 30–40 årsåldern. Sen har vi mycket sjukdomar också. Utrymmena är tajta och bacillerna vandrar runt lätt, säger han.

Enligt Peter Kindström är prio ett för klubben att utbilda fackligt intresserade. Två skyddsombud går just nu arbetsmiljökurser, och klubben har haft möten med Handels i Stockholm där man lagt upp en studieplan.

– Vi har många saker vi vill göra. Säkerhetsfrågan och ergonomi som Isaac pratar om till exempel. Jag vet också att det är flera som vill gå upp i tid. Men det viktigaste är att vi nu får en bra grund att stå på.

1700 sökte jobb vid starten

Innan Coop Centralen öppnades 2013 genomfördes ett rekryteringsevent på centralstationen tillsammans med arbetsförmedlingen. Det resulterade i cirka 1 700 intresseanmälningar.

Butiken har 76 tillsvidareanställda. 20 procent på heltid, 40 procent har 37–25 timmar, 30 procent 25–15 och 10 procent under 15 timmar i veckan. Coop Centralen har inga visstider.

Butiksytan är jämförbar med en femte- dels fotbollsplan, cirka 1400 kvadratmeter. På grund av utrymmesskäl har man varken pantmaskin eller kundvagnar.

Butikens öppettider, 06.00 – 23.30, hör till de längsta inom KF. 

Butikens egna väktare är på plats varje dag mellan 15 och 24. Centralstationens säkerhetspersonal finns att tillkalla vid behov. Än så länge har inga allvarliga incidenter inträffat. Butiken har slutna kassasystem.

Handelsklubben vill på sikt se mer egna väktare, framförallt lördags- och söndagsförmiddagar som ibland upplevs som hotfulla.

Fakta: Coop Centralen i siffror

Påskmånaden kan man sälja hela 3,5 ton lösvikts- godis. Mätt i Dumlekolor blir det 437 500 stycken.

En bra sommarvecka säljs cirka 18 000 50cl-drickor. Det blir 2 600 per dag, eller 150 flaskor i timmen. 

Rekordet i salladsbaren är 520 kilo på en dag. Det är jämförbart med vikten av en älg.

Mellan 16–18 skrivs det i snitt ut ett kvitto var fjärde sekund. Det innebär 1 800 kvitton bara under dessa timmar.