Jag har lagt märke till en grej som händer när jag till exempel sitter i kassan. Jag får ibland då en kommentar om något så banalt som att jag just… sitter i kassan. Såhär: Jag gör någonting. En kund kommer fram och berättar för mig att jag gör just det jag gör. Oftast har jag svårt att veta vad jag ska svara.

Det kan vara såhär: Jag sopar golvet. Kund säger: ”Jaha! Du sopar golvet.” Eller: Jag sitter i kassan. Kund kommer fram och säger: ”Jaha! Här sitter du!”. Vilket jag gör. Det är svårt att säga emot.

En anställning höjer inte bara kravet på din egen service, den kräver också att du sänker dina egna krav på en eventuell konversation. Det står i anställningsbeviset. HA ÖVERSEENDE. Ibland känns det som att kunderna tänker att jag måste ha väldigt tråkigt på jobbet och att jag måste bli underhållen, och det är skit samma på vilket sätt det händer, bara något roligt händer. En gång hade jag fläta. Då sa en kund: ”Du har fläta”. Nej, nu överdrev jag faktiskt. Kunden gav mig bara en allvarlig blick och sa uteslutande ordet ”fläta” och ingenting mer.

Till allas försvar ska dock påpekas att ett av de kundbeteenden som stör mig mest är att vägra lägga märke till personen som städar, sitter i kassan eller plockar upp varor i hyllan. Alltså att aktivt se till att det inte finns en chans i helvetet att jag tänker bekräfta att du existerar. En person i jobbkläder som säger hej, och som inte får ett hej, en nick eller någon slags kontakt tillbaka. En person i enfärgad uniform som tömmer en papperskorg på ett kontor och blir lika uppmärksammad som den tomma färgpatron som ligger längst ner bland soporna.

Trots allt så är ett ”Här sitter du!” bättre än ingenting. Även om just ”Här sitter du!” ibland kan framföras med den syrliga undertonen att jag, just för att jag sitter ner, de facto inte gör någonting. Ändå är den konstiga företeelsen att någon berättar för mig vad jag gör, bättre än tystnad.

Så det är kanske exakt det här kunderna gör egentligen. De vill säga något men de vet inte vad de ska säga. De säger då att jag har fläta. Inte att den är fin eller ful. De säger: ”Fläta.” och så är det med det. Men det kan också vara så att de personer som gör så här kanske gör det mot alla. Detta kanske inte har med service att göra alls. Det är ju möjligt att den person som säger ”Här sitter du!” när jag sitter i kassan kanske också sitter med en vän och fikar och plötsligt utbrister ”Du fikar!”. Jag ska nog inte hänga upp mig för mycket på det.