Om konservativa krafter som Högern/Moderaterna fått styra hade vi väl fortfarande sagt ni till varandra och kvinnornas plats hade varit i hemmet. Fram till 1990-talet fick vi tack vare sossarna en rad lagar på arbetsmarknaden som förbättrade för de anställda. Ordning och reda. VPK/Vänsterpartiet röstade alltid för men aldrig Högern/Moderaterna.

Sen blev det omodernt att vara sosse. Såsse var öknamnet. De borgerliga tidningarna blev fler. De finansieras ju av reklam som oftast beställs av företagsledare och de är oftast borgerliga. Därför ligger det som ett blått dis över nejden av deras politiska tolkningar.

Också Sveriges radio och tv har förändrats. För 25 år sen ansågs radio och tv vara vänstervridna. Så icke nu. I många politiska sammanhang framhålls liberalismen som det bästa och viktigaste synsättet och man negligerar arbetarrörelsen i både dåtid och nutid. Då jag hör eller ser en politisk reporter referera en debatt undrar jag om det är samma debatt vi har hört. Det är sällan regeringen eller vänstern får något stöd där.

Den så omhuldade Reinfeldtregeringen slog sönder anställningslagen så vi fick allmän visstid som innebär att man kan stapla korta anställningar på varandra och vi fick ”ring och spring”. Den befriade arbetsgivaren från planering. Det behövs bara en mobiltelefon för att ringa in en anställd på stört. Det säger sig självt att det är helt vansinnigt att ha ett jobb på så lösa boliner. Ekonomiskt otryggt, stressande och förnedrande. Ett helvete rent ut sagt. Dessutom är det naturligtvis samhällsekonomiskt olönsamt och ett slöseri med ofta unga friska och starka människor, ofta tjejer som låses upp på några timmars arbete då och då i stället för att jobba reglerad tid.

Jag hoppas innerligt att Stefan Löfven och Socialdemokraterna får chans att sätta stopp för den vansinniga lagändringen som Reinfeldt ställde till när han lekte arbetarparti 2006–2014.