Är arbetsgivares rehabiliteringsskyldighet orimligt stor?

Carola Löfstrand; arbetsmiljöutredare på LO:

– Nej, det tycker jag inte. Det är människor som anställs, inte robotar. Vill man att en person ska arbeta för en har man också ett ansvar för personens hälsa. Därmed inte sagt att arbetsgivare inte ska vara tydliga och ställa krav i rehabiliteringsprocessen. Men det behöver vara konstruktiva krav som gör gott.
– Det kan vara svårt att upptäcka alkoholsjukdom. Många är bra på att dölja det. Men samtidigt, är det orimligt att en chef har kontakt med sin personal så att man ser om en anställd mår dåligt? Det ligger på chefens ansvar att ha tillräckliga kunskaper för att kunna uppmärksamma anställdas signaler om ohälsa oavsett orsaken till dem. Cheferna måste i sin tur ha förutsättningarna för att ta detta ansvar. En förutsättning är utbildning.

Ola Brinnen, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv:

– Många arbetsgivare, kanske främst de små, som inte har de stora arbetsgivarnas resurser, upplever att ansvaret för rehabilitering vid alkoholsjukdom är långtgående och ofta innefattar mycket komplicerade och känsliga frågor. Ofta är det fråga om personliga tragedier som inte bara påverkar den sjuke utan även dennes anhöriga och arbetskamrater.

Är det särskilt svårt för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar när det gäller anställda med alkoholberoende?

Carola Löfstrand, LO:

– Attityden hos arbetsgivare präglas alltför ofta av en ”skyll-dig-själv-mentalitet”. Kunskap kring det kemiska beroendet och sjukdomsbilden är ofta låg. Inställningen gentemot rehabiliteringsmöjligheter är därmed också tuffare. Många förstår inte att ett beroende är mycket svårt att bryta sig ur utan behandlingshjälp och att ett alkoholberoende kan leda till flera allvarliga följdsjukdomar, både medicinska och psykiska. Exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och depression.

Ola Brinnen,  Svenskt Näringsliv:

– Det kan vara att den sjuke inte alltid medverkar i rehabiliteringen. Detta kan delvis bero på att den sjuke själv saknar sjukdomsinsikt och inte känner att det finns något att vare sig bota eller rehabilitera.

Hur viktig är arbetsgivarens inställning till alkoholsjukdom för att en anställd ska bli frisk?

Carola Löfstrand, LO:

– Mycket viktig. Arbetsplatsen är många gånger ett av de sista sociala sammanhang man har kvar. Att tappa det sociala fotfästet i arbetslivet betyder alltför ofta att vägen ur beroendet försvåras avsevärt.

Arbetsmiljöverket ser över föreskriften om arbetsanpassning och rehabilitering. I det nya förslaget nämns inte alkoholberoende explicit som det gör i dag. Hur ser LO på det?

Carola Löfstrand, LO:

– LO är väldigt kritiska till detta. Det är en försämring för anställdas rätt till rehabilitering. Helt enkelt ett olämpligt förslag. Det är oerhört viktigt att alkoholberoende nämns specifikt på grund av den okunskap och låga förståelse som finns.

Handelsnytt hänvisas till Svenskt Näringslivs remissvar när det gäller hur de ser på att AV:s förslag inte explicit nämner alkoholberoende. Men där tas inte frågan upp.

Fotnot: Arbetsmiljöverket ska ta fram nya föreskrifter om arbetsgivares skyldigheter vid arbetsanpassning och rehabilitering. Förslaget som presenterades i december blev hårt kritiserat av bland andra LO och Svenskt Näringsliv. De nya föreskrifterna ska börja gälla i slutet av 2019.