Före jul publicerade branschtidningen Market sin årliga undersökning av vd:arnas löner hos de 55 största handelsföretagen. Den visar att vd:arna i genomsnitt hade en årsinkomst på nära 4,6 miljoner kronor, vilket motsvarar en månadslön på drygt 380 000 kr.

26 000 mer i månaden

Undersökningen visar också att handelstopparna fått en rejäl skjuts i lönekuvertet sedan förra årets mätning. I genomsnitt har deras löner ökat med 311 000 kronor, eller 26 000 i månaden. Procentuellt innebär det en ökning med 7,2 procent.

En som upprörts av uppgifterna är Handels chefsekonom Stefan Carlén. I ett blogginlägg jämför han vd:arnas lönepåslag med de hos en heltidsarbetande handelsanställd. 2018 fick de 1,6 procent, i genomsnitt 400 kronor i månaden.

17,3 miljoner Så mycket tjänade Icas vd 2018. Det är 80 gånger mer än en genomsnittlig handelsanställd.

– Löneökningen i kronor blev således 65 gånger högre för en vd än för en vanlig detaljhandelsanställd, skriver Stefan Carlén i inlägget.

Jysks, Mios och Willys vd:ar ökar ännu mer

På listan finns också flera vd:ar som ökat sin lön betydligt mer än genomsnittet. Exempel på det är Jysks vd Johan Sjödin som ökade sin årsinkomst med 1,9 miljoner (+80 procent), Mios Björn Lindblad med 1,6 miljoner (+42 procent) och Willys Thomas Evertsson med 1,2 miljoner (+25 procent).

Stefan Carlén, chefsekonom på Handels.

Den som tjänar absolut mest är dock Icas vd Per Strömberg. Hans årslön lön landade på hela 17,3 miljoner 2018, drygt 1,4 miljoner i månaden. Det är nästan 80 gånger mer än en vanlig detaljhandelsanställd.

Lönerna för toppcheferna upplevs naturligtvis som fantasisummor för de som måste jaga timmar för att kunna försörja sig

Stefan Carlén

– Lönerna för toppcheferna upplevs naturligtvis som fantasisummor för de som måste jaga timmar för att kunna försörja sig, skriver Stefan Carlén och utvecklar:

– Det skapar inte endast ekonomiska klyftor utan medför också helt olika syn på verkligheten. I den anställdes verklighet får de höra krav på återhållsamma löner, sänkta lägstalöner, hyvling av arbetstider, slimmade organisationer och att marginalerna är tuffa. Men i toppchefernas värld finns uppenbarligen medel till höga löneökningar – så länge det går till dem själva.