Andelen arbetare i handeln som är med i facket (organisationsgraden) sjönk mellan 2006 och 2019 från 64 till 52 procent. För arbetare i LO-yrken på hela arbetsmarknaden rasade siffran från 77 till 60 procent, enligt sociologen Anders Kjellberg som studerat utvecklingen i många år.

Hans nya rapport visar dock att kurvorna planade ut under 2019. Och i och med coronakrisen har de vänt uppåt. LO-facken ökade med 20 000 medlemmar under mars och april. 

20 000 nya

– Den plötsliga krisen gjorde det tydligt för många att det kan svänga snabbt och att det inte är säkert att man har jobbet kvar. Det kan gynna tillströmningen till facket, säger Anders Kjellberg.

Om den positiva utvecklingen ska bli bestående måste facken visa på värdet av medlemskapet och kollektivavtalet, anser han.

– Facket kan göra mycket för att öka säkerheten på arbetsplatserna under pandemin. Det behövs förtroendevalda på arbetsplatserna som kan ta tillvara medlemmarnas intresse, säger Anders Kjellberg.

Fler tjänstemän

Bland tjänstemännen i TCO, Saco och Ledarna är i dag drygt sju av tio medlemmar i facket (72 procent). Att tjänstemän har en mycket hög organisationsgrad och dessutom högre än arbetare är unikt för Sverige.

Den fackliga organisationsgraden har sedan 2006 sjunkit dubbelt så mycket för utrikes födda som för arbetare födda i Sverige, visar Kjellbergs rapport. Det är allvarligt av flera skäl: Många utrikesfödda har dåliga kunskaper om svensk arbetsmarknad. De jobbar ofta i sektorer med dåliga villkor. Och i framtiden kommer allt fler av dem som har dessa jobb att vara utrikesfödda.

– Om facken inte lyckas rekrytera dem blir det mycket svårt att höja organisationsgraden, konstaterar Anders Kjellberg.

På Handels område är det växande gapet tydligare för lagerarbetare än butiksanställda.

Osäkert

För ett år sedan larmade Anders Kjellberg om att den sjunkande fackliga organisationsgraden kan hota den svenska arbetsmarknadsmodellen där villkoren bestäms i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. I dag är han inte lika orolig.

– När det gäller facklig organisering ser det bättre ut. Men mycket är osäkert, till exempel förändringar i las och EU-direktiv om minimilöner.

Den svenska modellen i en oviss tid

Rapporten Den svenska modellen i en oviss tid har skrivits av professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet.

Rapporten ges ut av Arena Idé som en del av projektet Arbetsliv och inflytande

Rapporten finns att ladda ner här.