Efter en lång svindlade resa genom Iran, Turkiet och Tyskland landade Mohammad Alizade i ett kallt och regnigt Göteborg i november 2015. På tågresan genom Sverige hade han hunnit passera Trelleborg och Malmö. Men vad städerna hette hade han då ingen aning om.
– Det var först i efterhand som jag förstod att jag hade varit där. Då visste jag bara att jag var på väg någonstans. Men inte var, säger Mohammad Alizade.

”Visste inte om jag skulle leva eller dö”

Flykten från Afghanistan började många månader tidigare. Först över gränsen mot Iran. Med hjälp av sin mamma kom han i kontakt med smugglare som skulle ta honom till Europa via Turkiet.

– Jag kommer aldrig att glömma min flykt. Det har varit många tuffa dagar. Jag visste inte om jag skulle leva eller dö.

Ingen kontakt med familjen

Staden han kommer från heter Ghazni och ligger 20 mil från den pakistanska gränsen. Enligt Mohammad är stora delar av området i dag kontrollerat av talibaner. Var hans familj och hans mamma är vet han inte. Han har inte hört från dem på fyra och ett halvt år.

– Man kan inte leva där. Ena månaden är det okej, den andra är det fullt krig, säger han.

Efter en tid i Göteborg landade Mohammad till slut i Heby utanför Uppsala. Där lyckades han starta om. Han läste svenska, och fick under en period jobb på närliggande online-apoteket Apoteas lager. Samtidigt började han gymnasiet på el- och energiprogrammet med inriktning dator- kommunikationsteknik i Uppsala. Planen var att jobba som nätverkstekniker.

–Trots att jag aldrig fick gå i skolan i Afghanistan funkade det. Jag fick kompisar och lärde mig språket. Min enda utbildning sedan tidigare är koranskolan. Där har jag i alla fall fått lära mig läsa och skriva.

Sex månader – sedan krävs fast anställning

Men trots att Mohammad Alizades började landa i Sverige var hans uppehållstillstånd villkorat. Detta på grund av den så kallade nya gymnasielagen som trädde i kraft 2018.

Enligt den kunde ungdomar som hade fått avslag på sin asylansökan och som hade hunnit fylla 18 under väntetiden få ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Efter studierna har man sex månader på sig att skaffa en tillsvidareanställning som varar i minst två år. De som lyckas kan få permanent uppehållstillstånd, annars väntar utvisning.

Ändringar på gång – men för sent för Mohammad

Enligt en ny migrationspolitisk överenskommelse som regeringen lade fram i oktober ska denna frist förlängas till ett år. Partierna vill även ändra kravet på att anställningen ska gälla från två år till ett år. Förslaget är nu ute på remiss. Men oavsett var det landar så det kommer det inte hinna hjälpa Mohammad Alizade.

– De första månaderna efter skolan sökte jag jobb inom det jag utbildat mig till. Men har man ingen erfarenhet så är det mycket svårt. Nu söker jag överallt, säger han.

Han har även hört av sig till sin gamla arbetsgivare Apotea, men utan framgång.

– Jag vet att de behöver personal. Men de vill ändå inte anställa mig. Jag saknar rätt kontakter och känner inga chefer.

Jag vet att de behöver personal. Men de vill ändå inte anställa mig. Jag saknar rätt kontakter och känner inga chefer.

Mohammad om sin tidigare arbetsgivare

Stressen och oron står också i vägen berättar han. Även om han har gjort allt för att hitta ett jobb gör den tickande klockan lätt att man blir lamslagen.

– Jag tänker på detta 100 gånger om dagen. Jag känner en sån oerhörd stress. De jag har kontakt med som också kommer från Afghanistan känner exakt likadant.

Vad som händer om han utvisas tillbaka till Afghanistan vågar Mohammad Alizade inte tänka på. Ett jobb skulle nu betyda allt för honom.

– Allt hänger på det här. Det är mitt liv det handlar om.

Cirka 7 500 påverkas av lagen

Omkring 7 500 ensamkommande ungdomar omfattas av regelverket i den nya gymnasielagen. De allra flesta kommer från Afghanistan.

Villkoren i lagen har fått mycket kritik från frivilligorganisationer och kyrkor. Kritiken gäller både att den är inhuman, men också att den ställer orimliga krav på arbetsgivare.

Stadsmissionen är en av organisationerna som arbetar aktivt med att hjälpa berörda ungdomar, till exempel via projektet Unga i jobb som försöker matcha ensamkommande mot arbetsmarknaden. Projektet riktar sig bland annat mot handel och lager.

Källor: Migrationsverket, SVT, Stadsmissionen.