Böcker med klass – vill de verkligen förändra?
Kan berättelser med klassperspektiv förändra samhället? Försöker de ens? Vi läser några nya böcker om en värld med växande spänningar.
Tjänstesektorn och gig-jobbarna syns i dagens arbetarlittaratur.
Rasmus Landström: Var finns utopin?
Arbetarlitteraturen är stark just nu. Rasmus Landström lyfter fram två teorier om varför i sin temperamentsfulla översikt Arbetarlitteraturens återkomst. Den ena är att vänstern blir stark och dess berättelser viktiga när det finns ett hot om revolution. Så var det på 1900-talet – men väl knappast i dag? Den andra teorin är att sociala kriser gör klassamhället synligt och nya berättelser möjliga. Det stämmer bättre på dagens arbetarlitteratur, där tjänstesektorns kvinnor sliter ut sig på alltmer otrygga jobb i en vittrande välfärd.
Klasskänslan och indignationen är tydlig, konstaterar Landström, men var finns viljan att göra samhället bättre? Han efterlyser litterära gestaltningar av gig-ekonomins individualism – och hyllar nyskapande kollektivromaner om vanligt folk.
Arbetarskrivare: Indignation i massor
Gig-solitärerna har smugit in i dikten. Redan på de första raderna i Föreningen Arbetarskrivares senaste antologi Världen vi lämnar rör sig tre konkurrerande jägare mot ett åtråvärt byte: elsparkcykeln, värd några tjugor för den som samlar in och laddar upp. Mats Runvalls drömska ”Nattdjur” ligger rätt i tiden.
Flera bidrag från servicesektorn bränner till – som Stina Künstlichers svängiga ”Krogknegarsånger” och Kajsa Paulssons smörgåsbutiksföreståndare i kläm mellan klagomålen från en ”kundgäst” och förväntningarna från chefens chef.
Indignation? Massor! Som hos Anna Arvidsdotter: vi vet / att våra kroppar / kan bytas ut / mot nya kroppar / att bryta ned
Samhällsförbättrande ambition? Mer sällsynt, men sånt förfaller också lätt till plakatpoesi.
Klassprojektet: Botten går ur
Klassamhällets återkomst visas upp med förskräckande tydlighet i tankesmedjan Katalys jätteprojekt Klass i Sverige som nu har sammanfattats i en tjock bok. Växande klyftor, brutaliserad arbetsmarknad och tilltagande otrygghet har gett oss ett samhälle där botten går ur, toppen drar ifrån och mellanskikten lever i rädsla för att falla ner.
Trots att arbetarklassen är närmast osynlig i medierna står den åter i centrum i den politiska debatten. Men som Rasmus Landström påpekar hotar den i dag inte att ta makten med revolution, utan snarare att försvinna ut i högerpopulism.
Svaret från vänster som både Landström och författarna bakom Klass-projektet försöker frammana är en förnyad klasspolitik med högre ambition att öka jämlikheten.
John Ajvide Lindqvist: Fasan sipprar ut
Ett litterärt klassperspektiv ger John Ajvide Lindqvists tegelsten Vänligheten, som är just en kollektivroman om vanligt folk, även om några har övernaturliga förmågor. Här finns rikemanssonen Max som klassrest nedåt från Handelshögskolan till kommunens rabatter och flyktingpojken Marko som revanscherat sig rik. Singelmamman Siw harvar på Ica och spelar Pokémon Go, cyniska kompisen Anna släpar på miserabelt bagage och smygbögen Johan sprider näthat i brist på kärlek. När ”fasan” sipprar ut som en sörja ur en gul container förvandlas Norrtälje från idyllisk småstad till iskall mardröm.
Det blir en skräckbild av vad som händer med ett samhälle när de krafter som håller oss samman vänds i sin motsats. Så kan också vår tid gestaltas.
