Så ska det nya studiestödet funka

Från och med 1 oktober 2022 ska vuxna som har jobbat i minst åtta år kunna söka ett nytt slags studiestöd, som får det lite klumpiga namnet omställningsstudiebidrag.

– Medlemmarna får vingar, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, som tänker på dem som ångrar det yrkesval de gjorde när de sökte till gymnasiet som 15-åringar.

– Med dagens studiestöd får de 2 700 kronor i månaden. Med det nya stödet får de över 20 000, och ännu mer om de arbetar där huvudavtalet gäller. Då blir det plötsligt möjligt att studera.

Johan Ingelskog, avtalssekreterare vid Kommunal, ser framför sig att undersköterskor och brandmän med lång erfarenhet tar chansen och skaffar sig specialistutbildning.

Den stora grejen

Studiestödet är ”det stora” i den här uppgörelsen, säger även Martin Wästfelt, förhandlingschef vid Unionen, som arbetat i många år för att medlemmarna ska få fortbildning.

– Det här stärker svensk arbetsmarknad internationellt. Företagen blir mer konkurrenskraftiga, och den enskilde anställde blir starkare. Det är det verkligt spännande i reformen, säger Arman Teimouri, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Liberalerna.

Såväl facken som politikerna bakom överenskommelsen är alltså entusiastiska. De talar om en snabb teknisk utveckling, som gör att arbetslivet kräver ständigt nya kunskaper.

Att studera är då de anställdas bästa försäkring mot arbetslöshet, samtidigt som ökad kompetens hos de anställda stärker företagen.

Äldre kan drabbas

Frågan är om det fungerar lika bra för alla anställda att byta ökade möjligheter till studier mot att arbetsgivaren får lättare att säga upp.

Äldre anställda drabbas normalt mer än yngre när den trygghet som ligger i lång anställningstid minskar. Samtidigt har de äldre troligen svårare att börja studera och byta yrke. De riskerar i så fall att betala priset för den förändrade arbetsrätten, men missa fördelarna.

– En sådan effekt blir det, det är ofrånkomligt när man ändrar system, kommenterar Martin Wästfelt. Därför är det viktigt att omställningsorganisationerna hjälper dem mest störst behov.

– Det är klart att många LO-medlemmar saknar studievana. Jag hoppas att studiesystemet anpassas så att det fungerar även för dem. Jag tror att vi får se en revolution inom utbildningsväsendet, säger Johan Ingelskog.

Ingen turordning i världen räddar dig om du inte har tillräckliga kvalifikationer för de jobb som finns kvar, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Kan inte säga upp vem som helst

Samtidigt ska risken att trotjänare sägs upp inte överdrivas, tillägger IF Metalls avtalssekreterare.

– Att arbetsgivaren får undanta personer från turordningen betyder att han eller hon får behålla personer som är särskilt viktiga för verksamheten, inte att man får sparka vem som helst. Man måste säga upp väldigt många innan man når så långt på turordningslistan att gamla trotjänare åker ut.

Regeringen räknar med att omkring 50 000 personer om året ska utnyttja det nya studiestödet, till en kostnad av 7,5 – 8 miljarder kronor per år.

Siffrorna bygger på parternas beräkningar – som i sin tur bygger på erfarenheterna av ett liknande system i Finland. Men parternas utredning från våren 2020 betonar att det är osäkert hur många som faktiskt kommer att studera. 

Faktorer som utbildningsbakgrund, yrke och ålder spelar troligen stor roll för vilka som tar del av studiestödet.

– Vi kanske behöver kampanja bland medlemmarna för att tala om att den här möjligheten finns, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet, som tillsammans med Handelsnytt och flera andra tidningar ingår i LO Mediehus.