– Vi vet inte vad som kan hända om det skulle bli krig. Vårt fryslager är extremt känsligt, om man slår ut elen och det blir varmt så är allt förstört på en dag. Och vi som jobbar här vet inte vart vi ska ta vägen, säger Tobias Karlsson, klubbordförande och skyddsombud på Coops fryslager. 

I området finns flera stora samhällsviktiga lager, både för livsmedel och läkemedel. Runt 800 lagerarbetare har sina jobb där. Det är tre kilometer till närmaste skyddsrum, och där finns bara plats för 17 personer.  

Osäkrare omvärld men inga nya skyddsrum

Ett år efter Handelsnytts stora granskning av skyddsrummen för lagerarbetarna kollar vi läget igen.

Det fortsatta kriget i Ukraina, en osäker omvärld, ökat terrorhot och Sveriges Natointräde gör att frågan är minst lika aktuell i dag som för ett år sedan. Men något konkret har inte hänt. 

Sedan 2002 har det inte byggts några nya skyddsrum i Sverige. Då var befolkningen 8,9 miljoner. I dag är den 10,6 miljoner. De skyddsrum som finns räcker inte.

Och vad som gäller för anställda som måste jobba på samhällsviktiga funktioner, till exempel vissa livsmedelslager, är oklart. 

För några veckor sedan samlades dock politiker, myndighetspersoner, fack och arbetsgivare till ett seminarium i riksdagen. Det var S-ledamoten Marcus Wennerström som bjudit in. Just nu är han tjänstledig från jobbet som trygghets- och säkerhetschef i Enköpings kommun. 

Mycket som är otydligt för de som jobbar

– Jag har besökt bland annat Cooplagret och det fick mig att fundera på vad som egentligen gäller för arbetstagare om kriget kommer. I vilken mån har de behov av personskydd, som skyddsrum till exempel? Det är inte tydligt i dag.

Han menar att det finns en vilja hos både stora företag, kommuner och politiker att ta tag i frågan och göra rätt saker.

Men att det är svårt att veta vad som är rätt.

– Rent krasst skulle Coop eller andra arbetsgivare kunna bygga skyddsrum. Det finns inga hinder för det. Men vi har haft en modell i Sverige där de som hade behov av skyddsrum fick ekonomiskt stöd av staten. Det stödet finns inte i dag och då blir det otydligt vad som gäller, säger Marcus Wennerström. 

LO-medlemmarna viktiga i kris och krig

Att det inte finns skyddsrum så det räcker, varken till lagerarbetarna i Enköping eller till andra som jobbar på samhällsviktiga arbetsplatser, oroar även facket centralt. 

– Om man tittar på olika yrkesgrupper som är viktiga om det skulle bli krig eller någon annan större samhällskris, så är det väldigt många av LO-förbundens medlemmar. Det är de som ansvarar för att det kommer livsmedel till lagren och att det går att köpa mat i affären, säger utredaren Eric Sundström som jobbar med beredskapsfrågor på LO. 

Han berättar att organisationen har börjat jobba mer aktivt med beredskaps- och krisfrågor efter pandemin.

Bland annat genom utbildning av medlemmar, påverkansarbete gentemot politik och näringsliv och samarbete mellan de olika förbunden inom LO. 

– Det är jätteallvarligt att det inte finns skyddsrum för lagerarbetarna på samhällsviktiga lager. Men beredskap handlar inte bara om det, utan framför allt om att tänka mer strategiskt på vilka arbetsplatser som är samhällsviktiga och där de anställda behöver bättre skydd, säger Eric Sundström. 

MSB: ”Egentligen har inget hänt”

Fastighetsägare är ansvariga för att underhålla skyddsrummen och den utrustning som finns där. Den myndighet som är ansvarig för kontroller av skyddsrummen i Sverige är MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Men det är regering och riksdag som beslutar om de ekonomiska förutsättningarna. Och än så länge har inte MSB fått i uppdrag att ta fram fler skyddsrum. 

– Egentligen har det inte hänt någonting sedan förra året. Nu inväntar regeringen slutrapporten från försvarsberedningen, som kommer i april. Troligtvis kommer MSB få i uppdrag att titta på hur andra utrymmen kan användas som skydd och hur de kan förbättras så att vi får fler utrymmen som kan skydda oss i händelse av krig, säger Anders Johannesson, enhetschef på enheten för skyddsrum på MSB. 

Även han poängterar att skydd av civilbefolkningen i krig inte bara handlar om skyddsrum.

Så kallade skyddade utrymmen, exempelvis tunnelbanestationer eller andra utrymmen under mark, blir viktiga. Och då måste de vara förberedda. 

Skyddade utrymmen och trygghetspunkter

– Alla områden behöver inte ha skyddsrum, men någon form av skydd bör det kanske finnas. Särskilt om det handlar om en arbetsplats där anställda måste fortsätta jobba om kriget kommer. Utrymning är ett annat sätt att skydda civilbefolkningen. Det kommer också behövas trygghetspunkter, där allmänheten kan få information om vad som händer. En sådan trygghetspunkt kan till exempel vara en skola, idrottshall eller en stor matbutik, säger Anders Johannessen. 

Ulrika Dahlin är beredskapsansvarig på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel, där bland andra Coop, Ica och Axfood ingår. Det senaste året har beredskapsarbetet kommit högre upp på dagordningen. 

Svensk Dagligvaruhandel: ”Vi analyserar läget”

Hon förstår att det finns en oro bland anställda på arbetsplatser som anses samhällsviktiga, som till exempel stora livsmedelslager. 

–  Vi analyserar vad vi ska göra om det blir höjd beredskap eller i värsta fall krig. I dag kan vi till exempel inte bygga skyddsrum om vi inte har fått ett uppdrag från myndigheterna.

Hon tycker också att det finns en viss otydlighet vad som gäller om anställda exempelvis ska krigsplaceras.

– Livsmedelsverket kan komma att peka ut vilka företag inom branschen som är samhällsviktiga i en krissituation. Innan vi vet vilka företag det handlar om kan vi inte förbereda oss för krigsplacering. Däremot kan vi börja planera och öva olika krisscenarior, för att vara mentalt förberedda, säger Ulrika Dahlin.

”Beroende av Handelsmedlemmar”

Men på Coops fryslager i Enköping är lagerarbetarna fortfarande lika osäkra. Skyddsrum, skyddade utrymmen, krigsplacering. 

Det behövs tydliga besked för de anställda, tycker Tobias Karlsson, klubbordförande och skyddsombud. 

– Vi vet att samhället är beroende av Handelsmedlemmarna på lager och i butiker. Som under pandemin. Knutpunkten om det blir krig kommer ju vara butiken mitt i byn. Och då undrar jag om man ska förlita sig på den som har fem timmar på kontraktet när det är skarpt läge? Men vi vet ju att de här killarna och tjejerna ställer upp om det behövs.