Personal larmar om hets och press på Myrorna: ”Många har gråtit på toaletten”

På sorteringsanläggningen i Tagene i Göteborg hamnar en del av de 30 ton kläder och möbler som skänks till Myrorna varje dag. 

Radion står alltid på och i lokalen finns stora postburar fyllda med kläder som ska tömmas på rullande band. 

Gåvorna som kommer in med lastbil ska sorteras och prissättas. De inkomna gåvorna bjuder på alla möjliga lukter som mögel, avföring och parfym.

Karl är en av ett tiotal medarbetare från sorteringen som vi intervjuat. Flera av dem har arbetstränat eller haft subventionerade anställningar på sorteringen.

Det ska fungera som hjälp för den som återhämtar sig från till exempel sjukskrivning för utbrändhet, och ge en väg tillbaka in på arbetsmarknaden.

Det här betyder i sin tur att man har rätt till lägre eller inga krav på prestation. 

Slutat efter utebliven anpassning

Arbetsförmedlingen har betalat en del av Karls lön, för att han ska få anpassning på arbetsplatsen. Han får inte utsättas för stress. 

Men det senaste året har Karl och flera andra slutat på sorteringen. De har inte fått den anpassning de har behövt. 

Sorteringscentralen har produktionsmål, KPI:er. Under en arbetsdag ska värderare gå igenom 1 800 plagg.

Räknat på en arbetsdag på åtta timmar motsvarar det lite under 4 plagg i minuten. I snitt har man alltså runt 15 sekunder på sig att kontrollera ett plagg.

Om Karl inte nådde upp till målen en dag, kände han att han behövde överkompensera nästa dag.

– Jag stod och grät för att jag var så trött mentalt. Jag var helt dränerad och orkade inte mer. Jag kände att jag ville säga upp mig för att jag inte klarar att vara kvar här. 

Myrorna har minskat praktikanter

Mellan 2015 och 2022 har Myrorna minskat antalet arbetspraktikanter från 600 i månaden till cirka 150, enligt deras hållbarhetsrapporter.

Caroline Andermatt, Myrornas vd, menar att det bland annat handlar om att få en ökad kvalitet på praktiken.

– Det viktigaste är inte volymen. Det viktiga är att vi kan erbjuda någonting och att det känns relevant för den som kommer till oss, säger hon.

Produktivitetsmål drabbar praktikanter

Men tidigare anställda och arbetspraktikanter på Myrornas sorteringslager i Tagene ger en annan bild.

De menar att de höjda produktivitetsmålen går ut över praktikanterna. De berättar om bristande handledning och en tystnadskultur som uppstått. 

En av dessa är Sonja. När hon ska berätta hur det var att gå till jobbet börjar hon gråta.

– När klockan ringde var det bara ångest. Men jag gick alltid dit för känslan var att jag skulle rädda världen.

Flera vittnar om att Frälsningsarméns välgörenhet använts som morot när arbetsbördan blivit för tung. 

– Då säger de ”tänk på varför ni jobbar”, att det är för att hjälpa folk via Frälsningsarméns sociala arbete. Och det känns jättebra, absolut. Men på vems bekostnad, säger Karl.

Felix, också tidigare anställd på sorteringscentralen, är inne på samma sak. 

– Jag tycker det är fruktansvärt skenheligt. De ska ge till goodwill, men de tar min goodwill, utnyttjar den och sliter sönder mig. 

Alla ska hjälpa praktikanter

I Myrornas arbetsregler står det att alla anställda ska vara behjälpliga i att handleda praktikanter.

Företaget menar att det bidrar till en inkluderande kultur. Handledningen förväntas ske utöver de vanliga arbetsuppgifterna. Därför räcker tiden sällan till för att ge en fullgod handledning.

– Jag sa till mina chefer att handledningen måste få ta tid, du kan inte skynda på sånt här. Jag menar att många handledare inte fick den tid som behövdes och inte heller någon möjlighet att handleda vid arbetsstationerna, säger Karin.

Enligt Karl behövde praktikanterna ibland handleda varandra.

– Det tycker jag är idiotiskt om jag ska vara helt ärlig. Det ska inte ligga på praktikanter att hjälpa varandra.

Det är här Myrornas misslyckas, enligt flera av de intervjuade personerna. Kelly, som arbetstränat på sorteringscentralen, tycker bland annat att instruktionerna var oklara.

 – Man blir panikslagen. Du blir satt på en stol och får ett gäng prislappar i handen och så “varsågod”, säger hon och fortsätter:

 – Det passar inte folk som ska komma ut i arbetslivet. Handledningen är bara indragen och lagd på första bästa hyfsat kvalificerade människa. Det fungerade inte alls. Jag gick upp alldeles för fort i arbetstid och brände ut mig totalt. 

”Tystnadskultur”

Lena, tidigare anställd, tycker det var svårt att lyfta saker med cheferna.

 – Det är lite tystnadskultur, ingen vågade riktigt ta upp att man tyckte det var jobbigt. Det var många som grät på toaletterna.

En annan tidigare anställd, Felix, har liknande upplevelser.

– Jag fick bara vara på de tunga skitiga stationerna. Till slut sa jag att det var lite för tungt och bad om att få byta. Då fick jag höra att det här jobbet kanske inte var något för mig.

Felix berättar att han grät vid flera tillfällen under sin tid på Myrorna och att chefen slet saker ur händerna på honom för att visa hur mycket snabbare jobbet kunde göras.

Myrorna: Vi ska inte ha belöningssystem

Myrornas vd Caroline Andermatt säger att Myrorna i framtiden ska ge mer utbildning till handledare och göra handledarrollen tydligare.

– När jag började på Myrorna så hade man en modell att alla skulle handleda praktikanter. Men det är inte rimligt. Alla ska inte handleda utan det ska finnas personer som har det som uppdrag att jobba med handledning och de behöver kontinuerligt utbildning. 

Flera på sorteringen i Tagene säger dock att modellen lever kvar. Tiden räcker fortfarande inte till för handledning och praktikanter får hjälpa andra praktikanter. 

Viktigt att prata med chef

Caroline Andermatt tycker det är viktigt att snabbt prata med en chef om man är missnöjd. Hon påpekar att man även kan lyfta problem med Arbetsförmedlingen. 

– Jag vill verkligen säga att om man upplever den här situationen, då måste man säga ”stopp och belägg” så att vi får chans att göra någonting åt det.

Arbetsförmedlingens lokala kontor i Göteborg meddelar via mejl att man inte kan uttala sig om enskilda aktörer.

John Nilsson, enhetschef på Arbetsförmedlingen, poängterar att när man placerar personer för praktik och arbetsträning är det viktigt att man ser till individens behov. 

– Det viktiga för vår del är att titta på vad varje individ klarar av och behöver för att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Det är viktigt att man håller sig till den planen och att den följs. Att den lokala arbetsförmedlingen har en kontakt och en dialog med anordnaren, det är jätteviktigt, säger John Nilsson. 

Handelsnytt har upprepade gånger sökt platschef Martin Axelsson på Tagene sorteringscentral, som inte velat ställa upp på intervju, men svarar via ett meddelande:  

”Arbetspraktikanter har inga som helst krav på sig förutom att man åtar sig att följa Myrornas arbetsregler som är mer av karaktären att komma i tid, att meddela om man är hemma sjuk osv. 

---

Texten är skriven av Adam Kohls Josefsson, Andreas Andersson, Elias Åhlander, Erika Uutela och Petter Myrenberg.