– Det är under all kritik. Och en tydlig effekt av att många arbetar deltid, eftersom arbetsgivare inte erbjuder heltid, säger Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels.

När löner ska jämföras är utgångspunkten ofta heltid. Timlöner räknas upp till heltid.

Men det ger en missvisande bild av vad en butiksanställd faktiskt har i lön, menar Handels. 

Eftersom många arbetar deltid tycker facket att utgångspunkten i stället bör vara antal timmar på anställningskontraktet.

Genomsnittslönen för den som jobbar i butik är då 19 500 kronor före skatt. Det är tusenlappar lägre än vad Konsumentverket beräknar att en 20-åring med eget boende behöver för att täcka sina kostnader.

Lönen räcker inte

Även med ersättningen från arbete på obekväm arbetstid, som kvällar och helger, räcker inte lönen till hyra, mat, fritid och andra basala utgifter.

Enligt Konsumentverket krävs 19 120 kronor i månaden för att klara det, vilket innebär en lön på 23 600 kronor före skatt.

Om man räknar in ob-ersättningen är genomsnittslönen för en butiksanställd 22 500 kronor före skatt.

Lägre än genomsnittslönen

Men många har lägre lön än genomsnittslönen. Hela 39 procent – nära två av fem – har så låg lön att den ligger under fattigdomsgränsen.

Räknas ob-ersättningen in har 32 procent en lön under fattigdomsgränsen.

Lönen räcker alltså inte till de levnadskostnader som många andra i samhället har råd med. I dag är gränsen 17 877 kronor i månaden före skatt för en ensamstående. 

– Helt oacceptabelt. Det är en otrolig viktig fråga för oss att få upp timmarna på kontrakten så att anställda kan leva på sin lön, säger Linda Palmetzhofer.

Inte självvald deltid

För många butiksanställda är deltiden inte självvald. Runt 75 procent av de som arbetar färre än 29 timmar i veckan vill arbeta mer än de gör, enligt tidigare undersökningar från Handels.

Men det är inte lätt att få en heltid eller fler timmar. Flera arbetsgivare har i stället dragit ner på timmarna i de anställdas kontrakt.

Nyligen gjordes det till exempel på en av möbelkedjan Mios Stockholmsbutiker.

– I dag är det inte bara studenter som har få timmar på sina kontrakt. Anställda kan inte leva på sin lön. För branschen kommer konsekvensen bli att kunnig personal som verkligen vill jobba i butik inte kan vara kvar, säger Linda Palmetzhofer. 

”Flexibla lösningar finns”

Arbetsgivarna hänvisar ofta till kundflödet för att motivera deltiderna.

På tider med färre kunder i butiken behövs färre anställda och tvärtom.

Men det argumentet håller inte, menar Linda Palmetzhofer. 

– Det går att lösa genom planering och schemaläggning. Vi har flexibla lösningar i kollektivavtalen som vi kommit överens med arbetsgivarna i Svensk Handel om. Vi har också ambitionsskrivningar om att heltid eller deltid med höga sysselsättningsgrader ska bli norm, men de efterlevs inte på arbetsplatserna. Därför tittar vi nu på på andra lösningar.

En sådan är att höja ersättningen för så kallad mertid. Blir det för dyrt för arbetsgivaren att låta deltidsanställda arbeta fler timmar än de har på kontraktet, så hoppas facket att timmarna i stället för mertid blir fasta timmar.

Om siffrorna i rapporten

Siffrorna är före skatt.
Konsumentverket beräknar åringen vad det kostar för en 20-åring att bo hemma jämfört med att flytta hemifrån. 2024 behöver en 20-åring med eget boenden 19 120 kronor i månaden för att täcka sina kostnader. Det motsvarar 23 600 kronor före skatt. 

Lönestatistiken är fackets (Handels) och arbetsgivarnas (Svensk Handels) gemensamma. För en butiksanställd som arbetar heltid är den genomsnittliga lönen 29 000 kronor i månaden. Som lägst kan en butiksanställd ha 25 243 kronor i månaden på heltid (kollektivavtalets lägsta lön). 

Fattigdomsgränsen är ett mått som används för att beskriva ett hushålls möjligheter att klara nödvändiga levnadsomkostnader. En sorts tröskel för att kunna mäta vilka hushåll som riskerar att inte kunna delta i samhället fullt ut. I Sverige används begreppet ekonomisk standard. Vad som är låg ekonomisk standard bestäms i relation till resten av samhället. I Sverige ligger gränsvärdet på 60 procent av medianhushållsinkomsten. För en ensamstående är gränsen 17 877 kronor i månaden före skatt (2022). Efter skatt är gränsvärdet 14 600 kronor.