A

Avtal: Överenskommelse som är juridiskt bindande, vilket innebär att man inte kan bryta mot den hur som helst. 

Avtalssekreterare: Den som är ansvarig för förhandlingarna i ett fackförbund. Avtalssekreteraren sitter oftast i förbundsledningen och motsvarar arbetsgivarnas förhandlingschef. I Handels är Martin Nyberg avtalssekreterare.  

Avtalsrörelse: När många kollektivavtal som gäller hela branscher ska förhandlas om samtidigt kallas det avtalsrörelse. Under 2025 ska mer än 500 så kallade centrala avtal slutas och drygt 3,4 miljoner anställda berörs.  

Avtalskrav: Kraven som fack och arbetsgivare ställer när de går in avtalsförhandlingarna. En del krav är gemensamma för alla LO-förbund. Andra gäller bara för vissa avtal eller yrkesgrupper. Kraven bestäms av varje förbund för sig.  

Ajournera: Skjuta upp eller senarelägga. Används ofta vid förhandlingar när man inte kommer överens utan ska fortsätta en annan dag.  

Avtalsdelegation: Grupp som utses att sköta avtalsförhandlingarna. En mindre delegation sitter vid förhandlingsbordet medan en större delegation fungerar som rådgivare och stöd. 

B

Blockad: Stridsåtgärd som innebär att facket sätter stopp för, blockerar, att visst arbete utförs. Vanliga former är övertidsblockad (stopp mot att jobba övertid) och nyanställningsblockad (stopp för nya anställningar). 

F

Fredsplikt: Så länge ett kollektivavtal gäller får parterna inte gå ut i konflikt. 

H

Hyvling: När arbetsgivaren skär ner antalet timmar för de anställda. Om timmar ska sparas på en arbetsplats kan arbetsgivaren hyvla flera tjänster i stället för att säga upp en person.  

I

Industriavtalet: Ett avtal mellan fem industrifack och deras motparter, som styr hur deras avtalsförhandlingar ska gå till. Det är dessa fack och arbetsgivare som bestämmer det så kallade märket som styr hur stora löneökningarna blir även på resten av arbetsmarknaden.  

K

Kollektivavtal: Överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation som anger löner och anställningsvillkor. Centrala avtal eller förbundsavtal gäller en hel bransch, medan lokala avtal gäller mellan fack och arbetsgivare på en arbetsplats.  

Konflikt: När parterna inte kommit överens och inget kollektivavtal gäller kan facket ta till konfliktåtgärder som strejk eller blockad för att pressa arbetsgivarna att gå med på kraven. Arbetsgivarna kan svara med lockout. Det kallas för konflikt eller arbetsmarknadskonflikt.  

L

Lockout: Arbetsgivarnas konfliktåtgärd som innebär att de låser de anställda ute, alltså stänger av dem från arbete, och inte betalar ut lön. Det är vanligen ett svar då facket varslat om strejk.  

Låglönesatsning: Facken inom LO har enats om att satsa särskilt på att höja lönerna för dem som tjänar lite. Låglönesatsningen innebär dock inte alltid att de som tjänar minst får högre löneökningar. 

Löneutrymme: Den nivå på löneökningar som samhällsekonomin klarar av, eller som arbetsgivarna anser att de klarar då de säger att de inte har utrymme att höja lönerna mer. 

M

Medling: Försök att ena parter som inte kommer överens. Frivillig medling innebär att parterna själva ber om hjälp. Tvångsmedling innebär att medlare går in på eget initiativ om konflikt är på gång. I de flesta fall utses medlarna av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet. 

Mertid: De timmar som en deltidsanställd jobbar utöver sitt kontrakt, upp till heltid. 

Mertidsersättning: Den ersättning en deltidsanställd får om den jobbar fler timmar än deras ordinarie kontrakt anger. I många fall är det vanlig timlön. LO-förbunden har ett gemensamt krav om att ersättningen för mertid ska öka, och industrifacken har krävt att den ska bli lika hög som övertidsersättningen som heltidsanställda får om de jobbar fler timmar. 

Märket: Löneökningarna i det avtal som sluts först sätter nivån, blir ett märke, för lönerna i övriga avtal. Det är fack och arbetsgivare inom industrin som sätter märket, eftersom de anses vara utsatta för störst internationell konkurrens.  

O

Omställningstid: Vid hyvling innebär begreppet att den som får sin tjänst hyvlad i de flesta fall har rätt att behålla sina timmar och sin lön i upp till tre månader enligt lagen. I Handels kollektivavtal är omställningstiden upp till nio månader för den som varit anställd länge. 

P

Parter: De som deltar i en förhandling. På central nivå är det fackförbundet och arbetsgivarorganisationen. På lokal nivå är det fackklubben och arbetsgivaren. 

Pott: Summan av löneökningarna som ska fördelas på en arbetsplats. Fördelningen brukar ske i lokala förhandlingar. 

Prolongering: Förlängning. Ibland låter man ett avtal löpa vidare i väntan på att det nya avtalet ska bli klart. Det gamla avtalet prologeras då.

R

Reallöneökning: Lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får mer pengar att röra sig med. På grund av den höga inflationen har vi dock haft reallöneminskningar de senaste åren. 

Retroaktiv löneökning: Den avtalade lönenivån gäller även bakåt i tiden, oftast från den dagen då det gamla avtalet löpte ut. 

S

Strandning: När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet. 

Strejk: En stridsåtgärd som innebär att arbetstagarna vägrar arbeta. De får ingen lön under en strejk, men de som är med i facket brukar få konfliktersättning från facket. 

Stridsåtgärder: Vid avtalslöst tillstånd har parterna rätt att ta till stridsåtgärder. För fackets del är det oftast strejk och blockad som gäller. Lockout är arbetsgivarnas stridsåtgärd. Se mer på dessa begrepp. 

Sympatiåtgärd: Stridsåtgärd för att stödja en part i en konflikt som man själv inte är inblandad i egentligen. 

V

Varsel: Förvarning. I avtalssammanhang betyder det att parterna måste varsla om stridsåtgärder minst sju arbetsdagar innan de ska börja gälla. Ordet används också då arbetsgivare varslar om uppsägningar. 

Ö

Övertidsblockad: Ett stopp facket kan lägga mot övertidsarbete, om det inte finns ett gällande kollektivavtal.