Experten: Så hanterar du rättshaverister

Oavsett om du jobbar som tjänsteman på en a-kassa, ett fackförbund eller en organisation, om du är frisör, florist, jobbar inom skönhetsbranscher eller i handeln så har du säkert stött på dem ibland – medlemmarna eller kunderna som är fly förbannade.

– Människor måste få vara arga och upprörda. Men när det inte går att avleda vad man än säger, då handlar det ofta om ett rättshaveristiskt beteende, säger Jakob Carlander.

Vanligt i alla servicejobb

Han är psykoterapeut och har i många år intresserat sig för särskilt svåra möten i medlems- och medborgarkontakter.

För några år sedan kom han ut med en bok på temat och han är mycket runt och föreläser i ämnet.

– Jag såg ett mönster. I princip alla som har någon form av serviceuppdrag gentemot allmänhet eller medlemmar råkar då och då ut för orimliga krav.

På 1990-talet talade man mycket om rättshaverister. Men det är en ganska smal grupp, betonar Jakob Carlander.

– På 2000-talet började forskningen bredda bilden och i stället fokusera på rättshaveristiskt beteende. Det är betydligt vanligare.

Aldrig nöjd

Ett rättshaveristiskt beteende kan behöva hanteras med särskilda verktyg. Därför är det viktigt att förstå skillnaden, säger Jakob Carlander. 

– När någon bara mal på, när personen i fråga inte går att lugna ner och allt man säger används emot en – då är man inne i en negativ spiral som är mycket svår att bryta. Det är varningstecken som man kan vara uppmärksam på.

En sådan människa går inte att göra nöjd, det är viktigt att vara medveten om, fortsätter Jakob Carlander.

– I mötet med rättshaveristiskt beteende ska man akta sig för att svamla på för mycket. I stället gäller det att försöka hålla sig strikt till information och fokusera på sitt uppdrag.

Fokusera på ditt uppdrag

Man kan bekräfta att man hör att personen i fråga är upprörd men samtidigt vara noga med att inte gå utanför det.

– Man kan förklara att min uppgift är att ta tillvara din och alla andras medlemmars rättigheter. Utanför det har man inte befogenhet att gå. Det behöver man vara noga med.

Att råka lova mer än man kan hålla är annars lätt hänt i en situation där man upplever att man inte kan göra personen i fråga nöjd, vad man än säger.

– Det ligger i sakens natur att en rättshaverist inte ser några lösningar. Det går heller inte att bygga en relation till en person som tycker att hela världen är emot den, därför bör man inte blanda in känslor överhuvudtaget.

Hot ska alltid anmälas

Jakob Carlander påminner också om att det är bra att vara beredd på att personen i fråga kan hota med att ta det hela vidare till förbundsstyrelse, vd, pressen eller sociala medier.

Då bör man stå trygg i att man har gjort det man ska. 

– Men om det hela utvecklas till hot mot den egna personen ska arbetsplatsen självklart ha rutiner och polisanmäla. Det är också viktigt att prata av sig med kollegor eller chef efter sådana här svåra samtal och ta hand om sig själv.