– Vi gjorde en specialare. En gråzon, med egna regler. Det var ett misstag. Det förstod vi sen, att det var fel. Vi skulle aldrig ha anställt dem i ett bolag med kollektivavtal. Nu är de anställda i ett bolag utan avtal.

Låg lön. Långa och många arbetsdagar. Ingen ob. Ingen sjuklön. Ingen betald ledighet. Hur ser du på det?
– Så såg överenskommelsen ut. De ville ha det så. De visste att jag inte skulle ge dem avtalsenliga löner, eftersom de flesta varken kunde engelska eller svenska. De bestämde själva sina arbetstider. De ville jobba mycket för att tjäna pengar till sina familjer. Lönen sattes också efter att vi ordnade boende. Jag skulle säga att deras timlön låg på 70 kronor. De var jättenöjda och lyckliga. Även de som sedan gick till facket. Man kan också ställa sig frågan: Varför stannade de kvar så många år? De som jobbar kvar är nu jätteoroliga över att förlora möjligheten att försörja sina familjer.

Varför ska personer ha olika lön för samma jobb?
– De har gjort enklare jobb och kunde inte svenska. De har tjänat betydligt bättre än i sina hemländer. Hela den här diskussionen är så löjlig. Så här fungerar det ju i det flesta länder. Svenskar i Norge har inte norska villkor. Vi borde vara ett skolexempel på det politikerna nu håller på med – hitta lösningar på att få alla flyktingar i jobb. Det var kanske ett misstag att bli företagare i Sverige. Jag är stolt över det vi gjort. Men så här i efter hand kanske var det ett misstag att försöka hjälpa dem.

Hur kan du förklara att Stuvbutiken tagit skatteåterbäringen?
– I den överenskommelse vi hade bestämde vi en lön efter skatt. Då ansåg vi att eventuell plus-skatt tillhörde oss. Blev det restskatt betalade vi den.

Men så kan man ju inte göra…
– Nä. Det var i grå zonen men vi gjorde det och har ändrat på det.

Enligt Skatteverket är det stöld.  
– Ja det är tyvärr det, men vi gjorde det och har ändrat på det.

Några av dina anställda från Rumänien och Ungern gick till facket. Hur ser du på det?
– Det var ett svek. Jag blev varnad av de andra anställda att några hade gått till facket. De var ute efter att tjäna en extra hacka. De var nöjda tills de gick till facket. Det är helt fackets fel att det har blivit så här. Facket har inte ringt mig en enda gång före kravet på skadestånd via brev.

Stämmer det att du har sagt att de som gick till facket är era fiender?
– De blev ju det. När det blev så här. Allt är fackets fel.

Dina anställda vittnar om olika repressalier när gick till facket, till exempel har de tvingats redovisa skriftligt sina arbetsuppgifter – varje timme.
– Det hade inte med facket att göra. Men vad är det för fel med det? Om man märker att de tar butikens fordon och använder på sin fritid. Eller sover när de ska jobba. Vi menar att de inte skötte sitt jobb. Då har vi rätt att göra så.

Du har sagt upp kollektivavtalet för dina anställda. Varför då?
– Jag vill aldrig mer ha med facket att göra.

Du har även lämnat din arbetsgivarorganisation Svensk Handel. Varför då?
– Jag var tvungen att lämna om jag skulle säga upp kollektivavtalet.

Någonting du vill tillägga?

– Mina anställda från Ungern och Rumänien hoppas att facket och svenska myndigheter ska låta dem få jobba här och försörja sina familjer. Till de som tycker att gästarbetarna tar svenskarnas jobb kan jag avsluta med att 2015 ökade vi våra svenska medarbetare med 14 personer.

– Ändra Sjuklönelagen. 14 dagars sjuklön är lika ”sjuk”. Arbetsgivaren ska bara betala sjuklön om skadan sker på arbetsplatsen. Annars får den anställde stå för det eller hans försäkring.

– Skrota fackens makt. De gör allt för att sänka arbetsmoralen. Stressen på företagen skapas av de som fuskar med schema och tider. Och det är dessa fuskare som fackföreningarna värnar om och företagarna påtvingas förlikningar med kostnader på flera hundra tusen kronor.

Göran Debäck säger att hans personal inte var informerad om att olyckor på jobbet ska anmälas till Arbetsmiljöverket när det gäller EU-medborgare. Han bekräftar att de rumäner och ungrare som jobbar kvar gör det i ett bolag utan kollektivavtal.