– Vi har fått ett mejl från en mycket arg vd på Stuvbutiken. Han vill ha med en EU-advokat och behövde tid för det så vi har flyttat fram tid för förhandling, säger Gunilla Hallgren, chef på Handels i Karlstad.

Förhandlingarna om nytt kollektivavtal på Stuvbutiken i Karlstad skulle ha fortsatt den 22 mars, men är alltså framflyttade till 12 april. Enligt ett mejl från Stuvbutikens vd till Handels beror det på att facket inte meddelat vilka som kommer medverka i förhandlingen samt att Stuvbutiken vill anlita en EU-advokat för att stämma i EU-domstolen. 

Stuvbutikens kollektivavtal upphör 1 april. Vd Göran Debäck har tydligt sagt att det inte kommer att bli något nytt avtal. För att slippa avtal har man även lämnat sin arbetsgivarorganisation Svensk Handel.
– Jag vill aldrig mer ha med facket att göra, därför har jag sagt upp avtalet. Och för att kunna säga upp avtalet lämnade vi Svensk Handel, har Göran Debäck tidigare sagt till Handelsnytt.

Bakgrunden till att Stuvbutiken sa upp kollektivavtal är de förhandlingar om tre anställda från Rumänien och Ungern, som facket och Stuvbutiken hade förra året.  De anställda hade fått drygt 1,2 miljoner var för lite i lön, enligt facket. Parterna förlikades. Strax efter det sa Stuvbutiken upp kollektivavtalet för alla sina anställda.

I stället för kollektivavtal ska en så kallad anställningsbok införas. Vad det betyder har Göran Debäck inte gått in på, men han har tidigare sagt till Handelsnytt att han lovar att fortsätta betala marknadsmässiga löner och försäkringar för vad han kallar ”svensk-gruppen”, det vill säga inte för de anställda från Ungern eller Rumänien.

När ett företag vägrar teckna kollektivavtal finns det olika vägar för facket att gå. Andra fackförbund kan göra olika sympatiåtgärder, som exempelvis att sluta leverera varor till eller från företaget.
– Men vi är inte där, vi är i utredningsstadiet och inga samtal förs än, säger Gunilla Hallgren Wallner, chef på Handels i Karlstad.

Handels skulle även kunna varsla om strejk. Ett problem för Handels är att många av deras medlemmar är väldigt rädda för repressalier från Stuvbutiken om de agerar för avtal.

Eftersom Stuvbutiken inte längre är medlem i Svensk Handel är det ett hängavtal till butiksavtalet som Handels vill ska tecknas.

Handelsnytt har sökt Stuvbutikens vd Göran Debäck för ytterligare kommentarer utan resultat.

Fakta

Fakta

Strejkrätten – grundlagsskyddad

Rätten för fackförbund att vidta stridsåtgärder är skyddad i grundlagen och gäller om inte avtal eller lag säger annat. Exempelvis råder fredsplikt så länge ett kollektivavtal gäller.  Vad som är en stridsåtgärd definieras dock inte i grundlagen. Men i medbestämmande lagen (MBL) står att fackliga stridsåtgärder kan vara strejk eller blockad. Blockad kan exempelvis vara att ingen de fackanslutna jobbar övertid, mertid- eller att ingen får nyanställas. 

EU-rätten: Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (Artikel 28). Förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder: Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk.

Fakta

Fakta

Så funkar det: Stämma i EU

Ett företag kan varken stämma svenska staten eller facket i EU-domstolen. Man kan anmäla till EU-kommissionen som kan stämma i svenska staten i EU-domstolen. Facket stäms alltid i den nationella domstolen. Det facket eller staten stäms för måste strida mot EU-rätten, unionsrätten.

Det är regeringen, via utrikesdepartementets rättseketariat, som försvarar i Sverige i EU-domstolen. Efter att svenska regeringen svarat är det muntliga förhandlingar. Då kan andra länder uttala sig och stödja en part (intervention). Därefter ger generaladvokaten ett förslag på hur tvisten ska lösas. EU-domstolen är inte bunden av detta.

Sverige hamnar i EU-domstolen ett par gånger varje år. Ofta hamnar dock inte tvisterna i domstol. Om EU-kommissionen anser att Sverige inte följer EU:s regler kan de istället kontakta svenska regeringen för diskussion och frågor (överträdelseförfarande). Oftast kommer kommissionen och regeringen överens.

EU-domstolen består av 28 domare, en från varje medlemsland. I domstolen arbetar också elva generaladvokater. De förbereder och yttrar sig om ärenden som läggs fram i domstolen. Det är EU:s medlemsländer som väljer domarna och generaladvokaterna. De väljs för en period av sex år.

Källa: UDs rättssekretariat och enheten för folkrätt och mänskliga rättigheter.