Var tionde i handeln har ett bidragsjobb

– Vi måste ta tag i detta. Parterna i handelsbranschen måste ta ett större ansvar, säger Handels chefsekonom Stefan Carlén.

De kallas nystartsjobb, särskilt anställningsstöd, fas 3. Jobben där arbetsgivaren får betalt av staten för att anställa en arbetslös. Ett annat namn är arbetsplatsförlagd insats. Handeln är den bransch som har flest sådana.
– Det påverkar arbetslivet för våra medlemmar och förtroendevalda i mycket hög utstäckning. Men vi har saknat kunskap, säger Stefan Carlén.

Nu har förbundet tagit fram rapporten I arbete eller i åtgärd? En studie av arbetsplatsförlagda insatser i handeln. I den har Handels kartlagt antalet insatser inom handel och vilka insatserna är. Antal insatser har ökat avsevärt i alla branscher. Från 2009 till i dag har antalet nära fördubblats, från 93 000 till 170 000. Handeln är den bransch som har flest insatsjobb, 24 189. Nära tio procent av alla som jobbar i handeln har ett insatsjobb. Som jämförelse finns det 18 387 insatser inom offentlig förvaltning, där näst flest insatsjobb finns.

Nystartsjobb och fas 3-jobb är de största insatserna för arbetslösa inom handeln. För dessa har arbetsgivaren ingen lönekostnad, tvärtom. Företagen får pengar. Ibland funkar insatserna. 37 procent fick jobb efter ett nystartsjobb, vilket är den mest ”lyckade” insatsen. Men oftast leder det till ett nytt insatsjobb. Hur många riktiga jobb insatserna ersätter vet man inte riktigt. Forskningen är bristfällig. En studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU visar att hela 63 procent av nystartsjobben trängt undan ett ordinarie jobb, som skulle gått till en långtidsarbetslös.
– Vi stötte på livsmedelsbutiker där halva personalstyrkan bestod av personer i olika åtgärder. Eller där arbetsgivare sagt upp personal på grund av arbetsbrist och sedan velat anställa en fas 3-are. Det är inte acceptabelt. De borde kunnat få en riktig tjänst i stället, säger Stefan Carlén.

Rapporten har flera exempel på det. Ett är en näthandel som ansöker om tio  praktikanter för att bygga upp ett lager under sommaren. Ett annat är en livsmedelsbutik i norra Sverige som i stort sett inte anställer någon som inte har lönebidrag eller praktik. Arbetsförmedlingen ska fråga efter fackets syn innan en placering görs. Undantag är nystartsjobb där arbetsförmedlingen bestämmer helt på egen hand. Handels rapport visar dock att arbetsförmedlingen ofta struntar i fackets synpunkter. I samtliga fall där Handels avrått från en placering på grund av att företaget saknat avtal har fackets syn ignorerats.
– Det är både allvarligt och oacceptabelt. Staten finansierar en avtalslös bransch. Det finns exempel där företag med riktigt jobb överlägger att lägga ner för att de har svårt att klara sig i konkurrensen med företag som har låga lönekostnader på grund av statens subventionering. Det är inte heller acceptabelt att de som får en arbetsplatsförlagd insats i vår bransch inte får det stöd och trygghet som är tänkt.

Genom rapporten har Handels fått ett underlag för vidare arbete.
– Vi parter i handelsbranschen måste ta ett större ansvar. Branschutvecklingsavtalet kan var ett forum för detta, säger Stefan Carlén.

Fotnot: Handels rapport bygger på intervjuer med arbetsförmedlare och fackligt aktiva samt samtal med arbetsgivare och politiker. Statistiken kommer främst från Arbetsförmedlingen. Dessutom har forskning, myndighetsrapporter och politiska besluts gåtts igenom.