Jag vet att arbetsgivarna och fackförbunden står långt ifrån varandra, men vad händer med oss vanliga arbetare? Vi vill också ha löneökning och tryggare anställningsvillkor. Vi vill ha stabilitet i våra liv, inte ”flexibelt” slit och släng.

Att det kan dröja när det är en trög förhandling är en sak, men att vi gått miste om vår bästa strejkchans är katastrofalt. Vår strategiskt bästa strejkperiod är industrisemestern. Varför tas inte vi ut i strejk?

På min arbetsplats är andelen organiserade arbetare mycket hög för att vara en bemanningsfirma, mycket tack vare mig. Men även för att personer kommer till insikt i hur viktigt det är att vara organiserade. Över 75 procent av de som är heltidsanställda är medlemar i Handels, och dessutom finns det finns anställda som är medlemmar i andra förbund. Min uppskattning är en anslutningsnivå på heltidarna på min arbetsplats är ca 90 procent av de heltidsanställda. Att det inte skulle finnas tillräckligt med organiserade är knappast ett argument som skulle hålla här.

Vi skulle väldigt gärna vilja veta vad det är som sätter käppar i hjulet för en strejk? Vi kämpar för precis samma saker. Att arbetsgivarna vill göra så att vi får lov att gå in och agera som strejkbrytare till exempel på Icas lager om Handels väljer varsla om strejk för handelsanställda. Detta är någonting vi bemanningsanställda ABSOLUT INTE VILL SKA KUNNA BLI VERKLIGHET!

Vi vill kunna planera mer än en eftermiddag i stöten, vi vill ha löneökning precis som alla andra.
Endast med ett bättre kollektivavtal kan vi få detta!

André Börvall
Handelsombud på Proffice Helsingborg