När den amerikanska drömmen inte slår in
Den amerikanska journalisten Barbara Ehrenreich är kritisk till hur det ser ut i USA idag.-- Det mesta har blivit sämre under George Bushs administration. Löner har inte gått upp, folk som lever i extrem fattigdom har blivit fler, facket är svagt, säger hon på ett presseminarium onsdagen den 4 april som Handels anordnade.
Barbara Ehrenreich vet hur det är hanka sig fram på ett låglönejobb. Hon har wallraffat som servitris, städerska och sjuksköterska i USA. Sina erfarenheter skrev hon om i ”Barskrapad”, som blev en bästsäljare och översattes till 21 språk.
Inom servicesektorn och just i dessa yrkesgrupper är det många som står utanför facket. Vilket Lars-Anders Häggström, Handels ordförande menar är viktigt att tänka på.
– Största skillnaden mot USA är vår starka fackföreningsrörelse. Vi har en borgerlig politik som vill skapa en låglönemarknad inom service även i Sverige. Det gäller att se till att det som Barbara upplevt aldrig blir verklighet i Sverige.
I USA är den lagstadgade minimilönen för en butiksanställd 5 dollar och 15 cent i timmen, cirka 36 kronor. Det är bara 40 procent av vad en svensk nittonåring utan erfarenhet tjänar enligt kollektivavtalet för detaljhandeln.
Minimilönen i USA är så låg att människor måste ha fler än ett jobb för att klara sig, trots att de arbetar heltid.
Men en ljuspunkt, enligt Barbara Ehrenreich, är att facket, tillsammans med kyrkan och aktivister bildar en social rörelse som kämpar för att höja de låga lönerna till en lön människor kan leva på.
– 29 delstater har höjt minimilönerna över den lagstadgade miniminivån, säger hon och lyser upp.
Argumentet mot att höja de lägsta lönerna har varit att det kommer innebära att arbetslösheten ökar, men det har inte hänt, hävdar hon.
Hon tycker sig se att Sverige går mot det amerikanska systemet med låglönejobb medan USA börjar gå bort från det.
– Den amerikanska modellen ser ut att gillas av flera svenska politiker, säger hon.
En sak hon har lärt sig från tiden då hon wallraffade inom servicebranschen är att det inte finns några jobb som kan kallas okvalificerade.
– Jag använder aldrig ordet okvalificerat, alla jobb kräver skicklighet, koncentration och intelligens och de ska ha riktigt betalt.
Något hon aldrig missar att påpeka för studenter när hon talar på universitet.
Fotnot: ”Nickled and Dimed”, Barskrapad – Konsten att hanka sig fram, kom på svenska 2002. Hennes nya bok på svenska är Körd ”Bait and Switch. The (futile) pursuit of the American dream. I den ger hon sig ut för att vara en arbetssökande PR-konsult och undersöker hur medelklassen nu drabbas av arbetslösheten. Välutbildade akademiker i USA får ta jobb med löner långt under de nivåer de tidigare har haft.
Wallraffa är när en journalist arbetar under falsk identitet.