Nytt avtal för växande skönhetsbransch
Fler vill ta hand om sig själva och skönhetsbranschen växer. Handels har tagit fram ett kollektivavtal för de som jobbar där. Att få hjälpa människor, att jobba i en "uppåtbransch". Det tycker hudterapeut Helen Sjöberg är det bästa.
Frisörsalonger går mot skönhetsvårdssalonger. Skönhetsbranschen växer. Om de som jobbar där vill vara med i facket ska de vara med i Handels, förbundet har nyss tagit fram ett kollektivavtal som bland annat reglerar lönerna för skönhetsvårdare. Hudoteket i Jönköping har 36 anställda – massörer, hudterapeuter, makeupartister med mera, ett tiotal är med i facket.
– Man är starkare om man är enade, säger massageterapeut Ann-Marie Sjöberg när Handelsnytt är på besök i den 600 kvadratmeter stora salongen prydd med kristallkronor och kakelugnar.
Två av de anställda är killar. Den ena sitter i receptionen, den andra jobbar med hemsidan. En cd-växlare med 25 skivor spelar lugn musik. Inga mobiler får vara på. Frisörerna pratar inte när de fönar. Karolina Dahlberg, 30 år, går omkring med tygprover i lila. Hon blev färg- och stilrådgivare för att hon vill lyfta fram det som är vackert hos folk. Ge självförtroende genom att ta fram de snitt, tyger och färger som folk gör sig bäst i och få dem att uttrycka det de vill med det de har på sig.
– I det samhälle vi lever i med skönhetsideal och press är det roligt att försköna det som människor redan har. Det finns inte bara en mall, man är bra som man är. Det lät nästan djupt och religiöst, säger Karolina Dahlberg.
Vissa på Hudoteket har fått utbildning via arbetsgivaren, men vägen till ett jobb inom skönhetsbranschen är ofta en dyr utbildning. Hudterapeut Helen Sjöberg, 26 år, betalade 70 000 kronor, ”som hittat”, för att plugga heltid ett år utan studiemedel. Mycket, med tanke på att en annan terapeut fått sluta då hon fick vatteneksem av behandlingarna.
Men Helen Sjöberg hade bestämt sig för att jobba med människor. Började på äldreboende, sen förskola. Det kändes inte rätt. Nu gör hon ansiktsbehandlingar, brynplock, fotvård och handvård istället.
– Det är en jätterolig bransch som ligger i tiden, en ”uppåtbransch”. Jag får träffa mycket folk, människor är mer medvetna än förr. Det som är tråkigt är arbetstiderna. Vi stänger sex, man kommer hem, äter och hinner inte göra så mycket mer.
Jobbarkompisen Ann-Sofie Rudström, 35 år, slutade som aerobicinstruktör, är nu makeupartist och ansvarig för butiken som finns på Hudoteket. Hon vill att butiken ska vara mer än en butik, ge upplevelser så som glamourkväll med bubbel och goodiebag. Hon går omkring och tänder värmeljus i butiken som en gång var vdns rum i stadens före detta bankhus. Två våningar ner jobbar Ann-Marie Sjöberg. Hon är 48 år och kallar sig uven bland de unga tjejerna. När hon tröttnade på att inte se konkreta resultat av sitt förra arbete som kontorist utbildade hon sig till massageterapeut och qi gong-instruktör. Nu fylls dagarna av massage, cellulitbehandlingar och kroppsinpackningar i alger istället för smattrande på en dator.
– Det är en stor tillfredsställelse när någon säger att, sen jag var här har jag kunnat sova utan att ha ont. Jag gör något för andra. Men det kan bli statiskt att massera så vi går hos varandra på service. Man måste hålla sitt arbetsredskap i trim.
I lunchrummet äts det matlådor och skrattas glatt, det pratas om allt från matlagning till doftljus. Lokaltidningen ögnas igenom över en portion köttfärssås. Yrken i skönhetsbranschen är ovanliga i platsannonserna. Många startar eget.
– Jag är inte ett dugg intresserad av det. Det är bra att vara anställd, då bär jag inte det yttersta ansvaret. Men det betyder inte att jag är ansvarsbefriad, säger Karolina Dahlberg. Jag är glad att jag är i ett sammanhang.