Det var i december 2007 som Coop Konsum i Leksand ville säga upp sex heltidsanställda för att sedan återanställa dem på deltid. Man ville fördela heltidstjänsterna på fler deltider. Men dagarna innan jul drog Coop tillbaka uppsägningarna efter förhandlingar med Handels, och protester från anställda och kunder. Handels krävde att de skulle dra tillbaka uppsägningarna för att man ansåg att företaget bröt mot lagen. Dels för att det ville säga upp folk utan samråd med facket, dels för att det inte fanns saklig grund för uppsägningarna.

Att Coop skulle ha brutit mot LAS och MBL har Coops informationschef Magnus Frisk en annan uppfattning om. Varför de drog tillbaka uppsägningarna var för att de vill hitta en lösning som alla är nöjda med, säger han. Tillsammans med facket.
– Vi försöker lägga det bakom oss. Nu ska man titta över scheman och arbetstider. En medarbetare är till exempel tjänstledig under året, där öppnar sig en möjlighet att hitta timmar, timmar som går att fördela på ett annat sätt, säger Magnus Frisk, men han kan inte säga om den lediga heltidstjänsten ska fördelas på fler deltider eller på en heltid.
– Lösningen är inte klar än. Men behovet kvarstår, vi behöver hitta en flexibel organisation, det är svårt att få ihop scheman och bemanning med en stor andel heltid.

Bland de anställda är stämningen bra nu. Anne-Christine Lundgren som var en av de uppsagda blev glad när beskedet om att Coop skulle dra tillbaka uppsägningarna kom.
– Det blev stora famnen på jobbet. Kunderna blev också glada. Om Coop inte skulle ha dragit tillbaka uppsägningarna sa de att de skulle sluta handla, de var så arga så de tänkte riva korten. Hela samhället var i uppror i lilla Leksand. Att Coop kan behandla folk så här, vi mådde dåligt, jättedåligt. Chefen sa att det aldrig ska upprepas – det får vi väl hoppas, säger Anne-Christine Lundgren.

Birgitta Sandin som också var en av de uppsagda är för tillfället hemma med bruten handled, men när hon kommer tillbaka till jobbet hoppas hon att schemana görs om.
– Man gjorde det lätt för sig när man ville dra ner på våra timmar för att kunna ta in fler ”ring och springare”. Det hela var en befängd tanke, kränkande. Grundproblemet är att det inte finns någon planering. Man måste planera in jul, löning och när det kommer mycket varor så att det är bra bemannat. Inte säga hoppsan, nu måste vi ringa in folk, säger Birgitta Sandin.