Cathrine Johansson har arbetat på Boråslagret sedan 1992. Då var det ett renodlat postorderlager.
– Det är mycket som har förändrats. Den här delen av lokalerna fanns inte ens när jag började, säger Cathrine Johansson och slår ut med armarna i den enorma förvaringsdelen, dit H&M-kläder från hela världen transporterats för att snart packas ner och skickas till en kund som klickat på ”beställa” på klädföretagets hemsida.
Det är högt i tak och längs de ljusa väggarna står meterhöga hyllor med tusentals kartonger. Inte ett dammkorn syns på golvet.

1997 hände något, it-bubblan kittlade och e-handeln blev sättet att shoppa på. H&M hakade på trenden och 1998 öppnade deras onlinebutik. Jobbet att hantera beställningarna gick till Boråslagret. När it-boomen kraschade två år senare och e-handel föll i allmän glömska lät H&M nätbutiken vara kvar – som ett test.
Idag är det gamla postorderlagret världsledande och det är Boråsanställda som lär upp andra lagerarbetare när klädföretaget på allvar öppnar upp för den europeiska marknaden. Mer än hälften av alla beställningar som paketeras och sänds från lagret i Borås är nätorder och antalet anställda har gått från 70, när Cathrine Johansson började, till 240 fast anställda och runt 80 säsongs- och behovsanställda. Och den första augusti flyttar fyndbutiken ut på nätet för att ge mer plats åt lagret– som redan är stort som fyra fotbollsplaner.
Men så var det alltså inte när Cathrine Johansson gick till lagret sin första arbetsdag för sexton år sedan. Och hon hade inga tankar på att jobbet skulle bli annat än tillfälligt.
– Men det är så bra sammanhållning här. Vi har kul ihop. Vi får verkligen bekräftelse på vår kunskap, särskilt när vi fick resa till Europalagret i Polen, säger hon när vi förflyttar oss till ”plockavdelningen” där en blus från kollektionen ”A tribute to Marimekko” läggs ner i en H&M-påse för att skickas iväg till kunden.

Flertalet på produktionen har varit på Europalagret i Polen. Något som Cathrine Johansson och hennes arbetskamrater Ernad Suntic och Anne Kostiainen beskriver som stärkande för självförtroendet.
– Jag är en sådan där feed-back människa. Så det var verkligen en bekräftelse på att jag gör ett bra jobb, eftersom jag blev utvald att få åka dit. Jag har växt som människa, säger Anne Kostiainen.
Att lagerarbetarna i Borås har kul på jobbet märks i den låga personalomsättningen. De senaste tre åren har endast fem personer slutat, varav en gick i pension. Logistikchefen Anders Haglund tror att en stark anledning till detta är att ingångslönen ligger på mellan 21 000 och 22 000 kronor för en person som är 18 år och inte har någon tidigare branschvana. De hierarkier som tidigare fanns har också brutits menar såväl han som de anställda vi pratat med. Bland annat jobbar arbetsledare vid något som liknar informationsdiskar i lagerlokalen och de ansvarar över mindre grupper än tidigare. Förr kunde det röra sig om upp till 40 personer, nu är det aldrig mer än 25.
– Det har gett mycket bättre sammanhållning, säger klubbordförande Pia Johansson.

Den fysiska arbetsmiljön har också förbättrats.
– Vi roterar nu. Vi gör alla uppgifter som finns på lagret, vilket förhindrar arbetsskador och vi har höj- och sänkbara bord och hissar som lyfter upp varorna så vi inte behöver böja oss som tidigare och plocka upp dem från golvet, säger Pia Johansson.

Och sjukfrånvaron på Boråslagret har blivit bättre – 3,5 procent av arbetade timmar per månad, säger Anders Haglund medan han tillsammans med Pia Johansson förklarar hur arbetet på lagret är organiserat. Först kommer klädesplagget till godsmottagningen därefter transporteras det till lagerförvaringen där det packas upp, sorteras efter orderbeställning, läggs på en vagn och körs till plockavdelningen där kläderna paketeras för att skickas i väg med posten till kunden i Sverige, Danmark eller Finland.
Visst händer det att paketet kommer tillbaka, men sällan för att fel vara skickats iväg. En scanner väger nämligen H&M-påsen innan den fraktas iväg – är det för tungt eller för lätt trillar paketet ner i en lucka och kollas.
Hur många beställningar som skickas tillbaka till lagret är det ingen som riktigt vet. Vad som däremot inte går att missa är hur många order som lagret skickar iväg. En siffertavla tickar på med antal beställningar. Och det går fort, vilket betyder pengar för de anställda. Cathrine Johansson och hennes arbetskamrater arbetar nämligen på ackord som bestäms utifrån den tid det tar för en vagn att ta sig från plockning till packning och frakt. Idealtiden tas fram efter vad som är rimligt och vad andra har gjort. För de anställda blir det ofta några hundralappar extra i månaden. Ingen tycker att ackordet är orättvist satt, däremot finns det ibland vissa praktiska problem med ackordet.
– Vi är periodvis så många som arbetar att ytan inte riktigt räcker till. Ibland blir det trångt när varorna ska packas på vagnen. Det gör att vi inte kan arbeta så snabbt som vi annars skulle kunna, säger Pia Johansson medan vi går bort från lagret och upp för de trånga trapporna till andra våningen där administratörerna, platschefen, marknadsavdelningen och it-avdelningen sitter, på jakt efter ett rum där vi kan dricka kaffe och prata.
Oavsett hur bra arbetsmiljön är eller hur mycket positiv feed-back personalen får, kan arbetet bli ensidigt. För att undvika detta brukar Anne Kostiainen tävla med sig själv om hur mycket hon ska hinna med på en viss tid. Pia Johansson lyssnar på ljudböcker och Cathrine Johansson på radio. De anställda kan välja mellan att arbeta i skift (6-14 en vecka och 14-22 måndag till torsdag i tre veckor) eller dagtid (6-15 eller 7-16). Alla tjänster är på heltid. Ernad Suntic har arbetet på lagret i sju år och han har valt att arbeta dagtid för att ha kvällarna fria. För honom känns det självklart att företaget satsar på distans-handel och att det blev de på Boråslagret som fick resa till Europalagret i Polen för att lära upp lagerarbetarna där som kommer att serva beställarna i Nederländerna, Tyskland och Österrike.
– Vi är bäst på lagerarbete, säger han utan darr på rösten.
Att e-handeln kommer att växa är de alla övertygade om. Nyligen sa en omvärldsanalytiker på stora detaljhandelsgalan i Stockholm: ”Den fysiska butiken är död. Nu är det nätbutiken som gäller”.
Experter menar att marknaden inte var mogen förra gången, men är det nu. Och postens undersökningar av distans-handeln ger indikationer på att de har rätt – e-handeln ökar. Men för Cathrine Johansson, Anne Kostiainen, Pia Johansson och Ernad Suntic gör det ingen större skillnad egentligen. Det är bara orderhögen som växer. Jobbet är detsamma som före första e-handelsvågen.
H&M:s e-handelssatsning utanför Norden drog i gång hösten 2006. Då lanserades näthandeln i Nederländerna och under våren 2007 var det dags för Tyskland. Sommaren samma år kunde österrikarna handla H&M-kläder via nätet. Dessa beställningar ska skötas från det nya Europalagret i Polen. Boråslagret servar Danmark, Finland, Sverige.
Under 2007 omsatte H&M 92 miljarder kronor. Det finns ingen särredovisning för e-handeln.