En fjärdedel av Handels medlemmar har utomnordisk bakgrund, men bara sex procent av ombudsmännen eller ledamöterna i avdelningsstyrelserna är födda eller har en förälder som är född utanför Norden. Trots att Handels ska vara en medlemsstyrd organisation där gruppen förtroendevalda ska spegla medlemskåren som helhet.

För drygt två år sedan (se nr3/07) granskade Handelsnytt om Handels lever upp till sin målsättning. Det visade sig att få ombudsmän och avdelningsstyrelseledamöter hade utomnordisk bakgrund. Något som förbundsledningen menade berodde på bristande facklig erfarenhet, vilket skulle ändras med tiden.
Men tiden har inte gett resultat än. 2009 har endast sex procent av Handels ombudsmän och avdelningsstyrelseledamöter utomnordisk bakgrund.
– Var har du fått den siffran ifrån? Jag tvivlar starkt på den. Jag tror det är fler. Mörkertalet är stort, därför blir dessa undersökningar missvisande. Men vi vet genom undersökningar som LO gjort att förtroendevalda inte helt speglar medlemmarnas sammansättning vad det gäller etnisk bakgrund, säger Tommy Tillgren som är Handels andre vice ordförande och ansvarig för personalfrågor.

Handels har inte gjort någon uppföljning av målet om representativiteten. Anledningen är, enligt förbundet, att det är svårt att göra en uppföljning utan att kränka individers integritet.
– Vad vi kan göra är att bjuda in människor att ta fackliga uppdrag och söka lediga ombudsmannatjänster, säger Tommy Tillgren.
Han berättar att Handels i dag anställer den med utomnordisk bakgrund om två personer med likvärdiga meriter söker en tjänst. Men att så få med utomnordisk bakgrund söker, kombinerat med bristande erfarenheter av fackliga förhandlingar, ändå gör det svårt att nå målet om representativitet.
– Vi måste anställa de bästa. Det är vi skyldiga våra medlemmar, säger Tommy Tillgren.

Om jag förstår dig rätt menar du att problemet är att personer med utomnordisk bakgrund inte är tillräckligt kompetenta och att de inte söker jobben. Vilket ansvar har Handels?
– Så menar jag inte. De argumenten tror jag inte på. Vårt ansvar är att leta, hitta, se och synliggöra personer med utomnordisk bakgrund. Och det börjar på arbetsplatserna. Vi har satt upp målet att nå representativitet och jag är övertygad om att vi gör det. Även om det tar tid. Vi får inte heller glömma bort att det är väldigt få ombudsmän som slutar sina uppdrag, vilket gör att processen att få in nya personer tar tid. Dessutom har Handels dragit ner på antalet ombudsmän. Det gör också att processen avstannar.
En tidsfråga alltså?
– Ja, men vi har ett ansvar att verkligen jobba med dessa frågor. Att bjuda in, se och synliggöra. Att det ser ut som det gör med representationen är en tankeställare för oss alla i Handels.
Medlemssiffror och ordförklaringar:
Handels har 150 000 medlemmar
68 procent är kvinnor.
25 procent har utomnordisk bakgrund.
29 procent av de yrkesverksamma medlemmarna är under 30 år.
6 procent av totalt 101 ombudsmän har utomnordisk bakgrund.
6 procent av totalt 302 ledamöter i avdelningsstyrelserna har utomnordisk bakgrund.
Ingen av totalt 21 styrelseordförande har utomnordisk bakgrund.
Källa: Handels i siffror 2008, Handels.se, Handelsnytts granskning

En ombudsman är anställd på en avdelning och arbetar med förhandlingsfrågor.
En förtroendevald har fått ett fackligt uppdrag, till exempel som ledamot i avdelningsstyrelsen eller i klubben på arbetsplatsen.
Ett av Handels övergripande mål är att ”de förtroendevalda alltid ska spegla medlemskårens sammansättning vad gäller kön, ålder, typ av arbetsplats och etnisk bakgrund”.
Så här gjorde vi: Handelsnytt skickade ut en enkät till samtliga 21 Handelsavdelningar med frågor om hur många av deras ombudsmän och styrelseledamöter som har en utomnordisk bakgrund. Alla utom två har svarat. Uppgifterna har då hämtats från deras hemsidor.