– Har jag en kaffefläck är det ingen som skickar hem mig, ler Jens Sjöbergh som jobbar på klädbutiken Weekday i Malmö, en kedja som bara finns i storstäder, och riktar sig till unga.
– Jag uppskattar att det finns en frihet kring utseendet.
Han har jeans med revor, flickvännens t-shirt och en döskalle på lillfingret. Överkroppen är täckt med tatueringar. Inristade trädgrenar smyckar hela vänsterarmen i svart och rött. I butiken finns inga regler om hur personalen ska se ut eller inte ska se ut. För dem som jobbar där är det betydelsefullt. För dem handlar det om att få uttrycka sig genom sina kläder och tatueringar, om att inte behöva lägga band på något som hör till personligheten. Om integritet.
– Trivs jag inte med hur jag får se ut, trivs jag inte på jobbet. Det är en arbetsmiljöfråga, säger Therese Gustafsson, ordföranden i butikens fackklubb.
Det blir tyst och hon försvinner in i butikens dj-bås. Musik börjar spelas igen. Ibland blir det Robyn, ibland hiphop.
– Samtidigt kan jag förstå att man kanske inte får respekt om man har trasiga jeans, och säljer dyra kostymer. Ja, ibland kan jag känna att kunder här nästan tycker att man är lite dum, säger Therese Gustafsson.

Flera i butiken har erfarenhet av att inte få se ut som de vill på jobbet. Tomas Lazar har jobbat på en teater där han skulle ha fluga och väst. När han jobbade på hotell var han tvungen att vara renrakad.
– Jag skulle kunna ta ut till exempel piercingar av hygieniska skäl, men om det handlar om mitt utseende skulle jag känna att det begränsade mig. Mångfald kan vara bra också rent försäljningsmässigt. Jag säljer mer saker som jag tycker om, de med andra stilar säljer annat.
Jens Sjöbergh håller på att bära upp kartonger med kläder, och säger mellan pustningarna att han har fått kavla ner skjortärmarna när han jobbade på restaurang. Att i dag arbeta någonstans där han måste täcka tatueringarna känns främmande.
– Jag får jättemånga gånger frågan om inte min speciella stil kommer att begränsa mig i mitt val av yrke. Men om någon inte kan se förbi mitt yttre vill jag inte jobba där ändå.

De anställda är ändå överens om att utseendet spelar roll när man jobbar i klädbutik.
– Vi jobbar i en bransch som är utseendefixerad. Kläder och utseende går hand i hand, det kan man inte sticka under stol med, säger Tomas Lazar.
Så kan det skapas en informell utseendekod som gör att de med hela jeans och armar utan inristade tigrar inte får jobb i butiken? Det tror inte Therese Gustafsson. När butiken var ny hade de flesta tatueringar, men nu spretar stilarna.
– Innan frågade folk om man måste vara tatuerad för att få jobb. Nu har vi en mix, fantasin får flöda. Någon har väldigt konservativ stil, flera har tatueringar, någon har långt hår, en del har grymt häng på jeansen. Och jag har ingenting, bara hål i öronen. Man ska få vara sig själv.

Den som är ansvarig för Weekdays anställda över hela landet har inte gått att nå, men enligt de butiker utanför Malmö som Handelsnytt pratat med finns inte heller där några regler om hur butikspersonalen ska se ut.