I en färsk rapport, som också delvis ingår i Medlingsinstitutets årsrapport för 2009, undersöker forskaren hur kollektivavtal och organisationsgrad, det vill säga andelen anställda som är med i facket, förändrats de senaste tre åren. Under denna tid har Sverige haft två historiskt unika händelser. Dels ett stort fackligt medlemsras. Dels att antalet medlemmar inte ökat trots en djup lågkonjunktur.

LO-förbunden har drabbats i särklass hårdast av medlemsraset. Rapporten framhåller att de växande avgiftsskillnaderna mellan olika a-kassor medverkat till detta. Allra lägst andel anställda som är med i facket, 36 procent, har Hotell- och Restaurang. Förbundets medlemmar har låga löner och även den högsta avgiften till sin a-kassa. Detta mönster går igen, ju högre inkomster desto lägre avgifter till a-kassan.

Facken har alltså tappat medlemmar, både i förbunden och i a-kassorna. Men arbetsgivarna är starkare än någonsin. Andelen anställda som jobbar hos en arbetsgivare ansluten till en arbetsgivarorganisation har ökat under perioden. 2008 jobbade 80 procent av de privatanställda hos en arbetsgivare som är med i en organisation, till exempel Svensk Handel, jämfört med att 65 procent av alla privatanställda var fackligt organiserade.

Detta kan vara både bra och dåligt för de anställda.
– Å ena sidan påverkas styrkeförhållandena mellan parterna, arbetsgivaren kan bli väldigt stark i förhållande till facket, särskilt i områden där facket har låg organisationsgrad, säger Anders Kjellberg till Handelsnytt.
– Å andra sidan är det bra för den svenska modellen och kollektivavtalen om arbetsgivarna är välorganiserade.

Att den privata tjänstesektorn ökar i Sverige på bekostnad av industrin är negativt om man ser till den fackliga organisationsgraden, framhålls i rapporten. I nya företag och branscher finns ingen facklig tradition och ofta är inställningen negativ till fack och kollektivavtal. Inhyrning, bemanningsföretag, visstidsanställningar påverkar också förmågan att jobba fackligt och att komma i kontakt med andra anställda negativt.
Utvecklingen i handeln med allt fler stora kedjeföretag kan dock vara positiv.
– Då höjs organisationsgraden bland arbetsgivarna. Men för att få fler fackmedlemmar måste det också finnas klubbar och fackliga representanter på arbetsplatserna, säger Anders Kjellberg.

Just nu pågår avtalsrörelsen. Är Handels försvagat av att bara 56 procent av anställda är med i facket? Men Anders Kjellberg tycker inte att siffran är alarmerande. Det är ändå ganska högt jämfört med andra länder.
– Konfliktkapaciteten är stark i handeln. Man har den viktiga livsmedelsbranschen och kan pressa företag rätt hårt utan att slå ut dem.

Andelen fackanslutna skiljer sig åt avsevärt mellan LO-förbunden. Högst andel medlemmar finns inom industrin och den offentliga sektorn, med drygt 80 procent organiserade. Inom handeln är organisationsgraden 56 procent, några procent högre bland tjänstemännen. 2006 var organisationsgraden 64 procent.
De låga siffrorna för handeln beror också på att det är en bransch där många unga arbetar. Generellt är organisationsgraden låg bland unga människor, bara 35 procent för anställda som är upp till 24 år. Enligt rapporten beror det bland annat på att mer än varannan anställd i den gruppen har tidsbegränsade jobb.

Nio av tio anställda i Sverige omfattades av kollektivavtal 2007. Andelen sjönk något för de privatanställda, från 90 procent 2005 till 87 procent 2007.