Brudfokus

Natten före tävlingen hade Matilda Grahn svårt att sova. Hon grubblade över hur hon skulle göra brudbuketten. På morgonen är tävlingsnerverna på spänn. Hon och Hilda Lundberg har ögonen fästa på sina buketter. Sammanbitna läppar. Tystnad. Att Abba sjunger ur högtalarna att vinnaren tar allt ser inte ut att beröra dem. På tre timmar ska en brudbukett vara klar för bedömning.
Det är andra dagen på yrkes-SM i Göteborg. 200 ungdomar upp till 22 år tävlar i 24 yrken. Förutom florister, exempelvis frisörer, billackerare och yrkesförare. Floristerna är flest, runt 40 personer. Hilda Lundberg och Matilda Grahn är både konkurrenter och klasskompisar, de går sista terminen på floristlinjen på Bäckadalsgymnasiet i Jönköping.
– En timme kvar, säger en av arrangörerna till floristerna, och håller upp ett pekfinger.
I takt med att högen med avsnittade taggiga rosstjälkar växer runt Matildas Grahns fötter tar hennes brudbukett form, en kupa av röda rosor på ett handtag av virad svart aluminiumtråd. Hon tar ett steg bakåt, kliar sig på armen, granskar sitt verk. Borta hos Hilda Lundberg ligger ett foto på en höstlövad björk, det är temat på hennes brudbukett. Tillsammans med gröna och aprikosa blommor och blad hänger runda bitar av bark i en meterlång rad.
– Jag kom på idén när vi fick hem ved en kväll. Den var så blöt att jag kunde skära bitar från den. I mitten av dem borrade jag ett hål som jag drog aluminiumtråd genom, säger Hilda Lundberg senare under dagen. Under tävlingen är det största möjliga koncentration.
– Det var snyggt, det träiga, det gillar jag, säger en förbipasserande.
Allmänheten har fritt inträde till tävlingen. Många gymnasieväljande ungdomar är på plats för att se om något yrke intresserar dem. Entusiasm blandas med ljumt intresse. Vissa fotograferar medan andra tycker det är coolare att se på konferenciern Kitty Jutbring.

Med 20 minuter kvar tills brudbuketten ska stå klar rundar Matilda Grahn av. Hon tar fram kvasten, sopar ihop rosenblad och stjälkar. Med fem minuter kvar är hon tillbaka med fingrarna på buketten. Sticker in gröna strån, tar ut dem, blickar på klockan. 11.56. Hon gör en grimas i panik och slänger stråna i soppåsen. Klockan 12 bärs brudbuketterna in i ett rum för bedömning av komposition, färg, idé och teknik. Domarna jobbar bakom stängda dörrar. Inga delresultat ges förrän SM är över.
– De tävlande är unga, att resa sig upp efter ett dåligt betyg från första momentet klarar bara elittävlare. Det här är ingen lek, säger Mikael Sörensson, ordförande i Floristernas Yrkesråd som arrangerar floristernas medverkan i yrkes-SM.
När det är lunchpaus går Hilda Lundberg och Matilda Grahn till en hamburgerrestaurang för att fylla på med energi inför resten av dagen.
– Efter att jag tittat på alla andra känner jag mig inte nöjd. Som grannen, där blev jag avundsjuk, säger Hilda Lundberg
i kön för att beställa mat.
Brudbuketten var tävlingsmoment nummer två. Blommorna till den var det enda de fick ta med hemifrån, allt annat fick de se först på plats. Det första tävlingsmomentet gjordes i går, ett blomstersmycke tänkt till den somaliska fotomodellen Waris Dirie. Vid återsamlingen efter lunch får de instruktioner till nästa prövning – en bukett till en tävlingsvinnare.
– Ni har 120 minuter på er, så det är lite mer tempo. Det är er tid nu, bara att sätta i gång att jobba, säger Mikael Sörensson.

40 florister ställer sig vid sina arbetsbord, uppställda i en stor kvadrat. Hilda Lundbergs mamma Eva-Lott Lundberg tar plats vid avspärrningen en meter framför sin dotter. Hon satte sig i bilen halv sex i morse för att heja på henne under dagen.
– Jag och min andra dotter är frisörer, min man möbelsnickare, och pappa var konditor. Vi är praktiker alla av oss, säger Eva-Lott Lundberg.
Hon sticker i väg och köper en vattenflaska och kexchoklad när dottern börjar se hängig ut. Stengolvet anstränger kroppen, verktygslådan blir Hilda Lundbergs sittstöd. Bakom de tävlandes ryggar går vakter som ser till att ingen stör de tävlande, och att de tävlande inte får någon hjälp utifrån.
– Då blir de diskade, säger vakten Linda Jansson innan hon går vidare med händerna knäppta på ryggen.
När timvisaren gått två varv är vinnarbuketterna klara och floristerna samlas igen.
– Tjejer och pojkar, ja det är två pojkar. En applåd för dagen, säger Mikael Sörensson.
De applåderar åt sig själva och varandras insatser. Dagen avslutas med att de sopar, fyller på vatten till blommorna och tvättar händerna.
– Till skillnad mot vad många tror är floristjobbet ett smutsjobb. Det är inga naglar som växer här, ler Hilda Lundberg.
Tjejernas floristlärare Liselott Gullstrand kommer fram, med beröm.
– Ni har jobbat jättebra och hunnit med tiden. Ta hand om er i kväll, ni kan väl sms:a när ni är på rummet?
Alla florister har fått fribiljetter till Liseberg, men Hilda Lundberg och Matilda Grahn har inte ork att gå dit i kväll. Dagen avrundas med en shoppingtur och tidig sänggång.

Efter tre dagars tävlingar hade blommor värda 150 000 kronor arrangerats – varsitt blomstersmycke, brudbukett, bukett till en tävlingsvinnare och dekoration. En del av arrangemangen lämnades åt soporna när tävlingen var över, en del togs tillbaka till skolan för att skylta med eller återanvända i någon övning, och vinnarbuketterna delades ut. Hilda Lundberg kom på 26:e plats och Matilda Grahn på 38:e av de 40 floristerna. De hade inte räknat med någon medaljplats. Det var inte därför de ställde upp.
– Det är en bra utmaning i livet. Att övervinna sig själv, våga mer, tro på sig själv, säger Matilda Grahn.
Yrkes-SM är bland det sista hon och Hilda Lundberg gör som floristelever, snart tar de studenten. Matilda Grahn har sommarjobb i ett kök för fritidsbarn. Till höstterminen ska hon läsa matte och naturkunskap. Nästa år hoppas hon komma in på en trädgårdsmästarutbildning. Hilda Lundberg får två veckor semester innan hon ska börja jobba som florist på en blomsteraffär i Nässjö, hennes gamla praktikplats. Hon hoppas att sommarjobbet förlängs i höst.
– Att jobba i butik är nog det jag vill göra, det är roligt att få en kund glad. Men jag tror man tröttnar efter ett tag, att man inte har inspiration, och kan behöva en paus.

Den 11 juni kommer de båda vifta med studentmössan och sjunga att den ljusnande framtid är deras. Men helt säkra på det är de inte.
– Det känns som jag är den enda i klassen som fått jobb. Många har nog lite smått panik. Att ha ett jobb och kunna flytta hemifrån är det man vill nu. Nu blir man vuxen. På riktigt, säger Hilda Lundberg. l