Sociologen Anders Kjellberg vid Lunds universitet har analyserat SCB-statistik om vilka som har försvunnit från a-kassorna efter förändringarna som den borgerliga regeringen genomfört sedan 2006. Hans resultat ändrar radikalt den bild som nyhetsbyrån TT i juni gav av samma siffror, nämligen att det mest är äldre och förmögna som har gått ur a-kassan de senaste åren.
– Det är visserligen sant, men jag har också tittat på det minskade inflödet, det vill säga vilka som har avstått från att gå med i a-kassan jämfört med tidigare år, förklarar Anders Kjellberg för Handelsnytt.

Hans studie visar att 60 procent av dem som ”försvann” från a-kassan 2007 och 2008 var personer som tjänade mindre än 20 000 kronor i månaden. Överlägset största raset står ungdomar för. Antalet a-kassemedlemmar under 25 år minskade med 30 procent under perioden. Bara 60-plussarna kommer i närheten, med en minskning på 26 procent.

Under 2007 tappade a-kassorna för tjänstemän och arbetare ungefär lika många medlemmar. Sedan införde regeringen nya regler som medförde att a-kassan blev billigare för tjänstemän och akademiker, men dyrare för arbetare, som handelsanställda. Därefter fortsatte medlemsraset i arbetarkassorna, men planade ut i kassorna för tjänstemän och akademiker. Allt fler arbetare med låga inkomster står i dag utan arbetslöshetsförsäkring.
– De som har störst risk att bli arbetslösa och svårast att betala har högst avgift. Systemet har skapat orättvisa mellan sociala grupper, sammanfattar Anders Kjellberg.

Hans bild bekräftas av Harald Petersson, föreståndare för Handels a-kassa som har minskat från 180 000 till 150 000 medlemmar sedan regeringsskiftet. Harald Petersson berättar att minskningen är störst bland grupper som tjänar så lite att de inte anser sig ha råd att vara med och de som jobbar så få timmar att de med de nya reglerna inte har rätt till ersättning från a-kassan.
– De differentierade avgifterna har skapat orättvisor. Därför måste avgiftssystemet förändras, säger Harald Petersson.