Ny undersökning visar brister i butikssäkerhet
Bara tre av tio butiker har slutet kassasystem. Men det är ovanligt att de butiksanställda utför värdetransporter. Det framgår av Handels enkät om säkerhet som 2 600 butiker svarat på.
För att butiker ska bli tryggare arbetsplatser skickade Handels under våren ut en enkät om hur butiker arbetar med säkerheten. Drygt 2 600 anställda, skyddsombud och butikschefer har svarat.
– Överlag ser det ut som om utvecklingen går framåt. Samtidigt är det långt kvar när det gäller sådant som är ganska lätt. En utbildning om vad man ska göra före, under och efter ett rån är ett enkelt sätt att höja sin säkerhetsnivå, säger Martine Syrjänen Stålberg, Handels arbetsmiljöombudsman, om resultaten som nu presenterats.
Undersökningen visar att fyra av tio butiker inte ger alla anställda regelbunden säkerhetsutbildning. Svaren visar också att bara knappt tre av tio är certifierade enligt det partsgemensamma programmet ”Skydd mot rån i handeln”. Certifierad blir man om man uppfyller 13 punkter, till exempel att personalen har larmmöjlighet. Kunskapen om detta är låg, bedömer facket.
Handels är inte heller nöjt med att slutet kassasystem bara finns i 30 procent av butikerna. Inom dagligvaruhandeln är det vanligare. Där har 45 procent systemet, mot drygt 20 procent inom fackhandeln.
– Det är en teknikutveckling som behövs likväl som andra investeringar. Systemet gör att ”tillfället som gör tjuven” försvinner eftersom de inte ser kontanter i en kassalåda, säger Martine Syrjänen Stålberg.
Facket vill ha en lag om att alla butiker ska ha slutet kassasystem, men förslaget har fått kalla handen av regeringen.
Det resultat som glädjer facket mest är att butiksanställda sällan utför värdetransport av pengar. Säkerhetsföretagen har tagit över. I drygt nio av tio butiker inom dagligvaruhandeln slipper de anställda göra det, inom fackhandeln nära åtta av tio. Andra höga resultat är att 75 procent undviker ensamarbete, det framgår dock inte när på dygnet. Drygt 90 procent av butikerna undviker minderåriga i kassan.
Generellt har den mest rånutsatta dagligvaruhandeln ett bättre säkerhetsarbete än fackhandeln, större butiker vidtar fler säkerhetsåtgärder än de med högst två anställda, och butiker i storstäderna har högre säkerhet än i övriga landet.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handels säkerhetschef Dick Malmlund tycker att viss kritik är befogad, som att inte tillräckligt många har säkerhetsutbildning. Däremot tycker han inte att man kan kräva att fler butiker ska ha slutet kassasystem. Det är en kostnadsfråga för många.
– Och jag tycker att Handels i rapporten inte tar upp det verkliga problemet – gärningsmannen, säger Dick Malmlund.
Handels insatser till följd av enkäten blir bland annat att följa upp de butiker som sagt sig vilja få mer information, säkerhetsutbildning eller bli certifierade.
– Det vore roligt om vi kunde höja graden av certifieringar. Sen vill vi föra över frågorna till andra branscher, så att frisörsalonger och chaufförer med värdefulla varor och kontanter får större medvetenhet kring säkerhet. Efter enkäten förstår vi att vi måste fortsätta vår hårdprioritering på säkerhet även nästa år, säger Martine Syrjänen Stålberg.
Fakta enkäten:
• 2 606 svar kom in, varav 1 688 från fackhandeln (till exempel kläd- och möbelaffärer) och 745 från dagligvaruhandeln (mataffärer). Resterande har inte angett bransch.
• 1 164 svarande var butikschefer, 250 skyddsombud och 640 anställda. Resten har inte angett titel.
• 916 svar kom från storstadsbutiker och 1 648 från övriga landet. Medianantalet anställda är sju.
• Urvalet är inte representativt, och svarsfrekvensen vet man inte.
• De svarande har angett butiksnamn, men Handels presenterar inte statistik uppdelad på företag.