Förr var det tydligt att kooperationen och facket är släktingar. Men nu har KF och Coop slutat att uppföra sig som fackets kompis. Det försvann när målet blev vinst till varje pris.

Därför tar KF sig för att flytta 50 tjänstemäns jobb till Indien. Därför lägger man ut driften av fryslagret på ett annat företag. Och därför satsar man på att öka antalet butiker som drivs i franchiseform. Än så länge drivs en tredjedel av Konsum och Nära-butikerna som franchise, men fler ska det bli lovar Coop.

För de anställda betyder det ovan nämnda tyvärr mindre inflytande. När jobben flyttar till Indien går det inte att flytta med och för dem som får jobben i stället finns ingen tradition av fackligt arbete.
När stora enheter läggs ut på andra företag är inte de egna anställda garanterade att följa med. Väl fungerande fackklubbar med engagerade anställda försvinner då. Och när butiker tas över av franchisetagare omvandlas heltider till deltider och bara vissa anställda får vara kvar. Det leder till färre medlemmar och mindre fackligt inflytande.

Nu satsar Handels i Stockholm på medlemsvärvning bland Coops franchisebutiker. Fler avdelningar borde följa efter, eftersom utvecklingen sannolikt är en trend i hela landet. Och lyckas facket inte värva medlemmar så får de anställda ännu mindre att säga till om i framtidens Coop.

Förändringarna på Coop beror i första hand på att företaget måst ändra sig för att överleva på marknaden. En annan faktor som påverkar facket är förändringar i företagens lönsamhet och logistik, vilket märks mycket tydligt i detta nummer av Handelsnytt. På var och varannan sida är det artiklar om uppsägningar och neddragningar.
Det beror till exempel på ökad konkurrens bland de nya apoteken, vilket påverkar KD Pharma eller på att man tror sig öka effektiviteten med ny struktur, vilket påverkar Ica och Axfood.

På lager är de flesta anställda av tradition med i facket och klubbarna ofta starka. Men när allt fler företag även kan anlita inhyrda så räcker det inte med att ha starka klubbar bland dem som jobbar fast. För att behålla inflytandet måste facket också värva medlemmar bland dem som är inhyrda. 

I den svenska modellen ingår att facket gillar läget när strukturen på arbetsmarknaden förändras. I stället för att sätta sig på bakhasorna med vilda strejker, som i vissa andra länder, är man med på noterna.
Vitsen med detta är att de jobb som kommer i stället efter nedläggningar i branscher och företag blir bra jobb och att de anställda får hjälp till en bra omställning.

Franchisedrift och bemanningsföretag är en del av dagens arbetsmarknad. Därmed är det också viktigt att anpassa de fackliga metoderna så att facket slår rot bland de anställda som jobbar på bemanningsföretag eller företag som ägs av franchisetagare. Det är en riktig och viktig utmaning för facket i den svenska modellen.