Våga ställa krav – och ge hjälp

Frågan är vanligare än man kanske tror. Mer än varannan arbetstagare funderar på om en kollega har alkoholproblem. Det visar en undersökning utförd av Alna, som är ett konsultföretag i alkohol och drogfrågor.  
Vad gör man då, om man misstänker att en kollega har drogproblem? Vi ställde frågan till skyddsombuden på Axfoods lager i Örebro, som nyligen varit på Handels arbetsmiljökurs i ämnet.

När någon är uppenbart berusad måste man självklart säga till sin chef. Det finns stora risker med att vara berusad på ett lager, konstaterar Christer Christensen, Fredrik Norell och Eber Gunnarsson samstämt när vi går runt bland lagerhyllorna, de högsta når närmare fem meter upp.
Här på Axfoods centrallager i Örebro, packas och rangeras varor för vidare transport till närbutiker och bensinmackar över hela landet. Närmare 200 personer är anställda i huset, varav ett 70-tal jobbar med plockning.

Cirka 10 000 artiklar, allt från färskvaror som färdiga mackor, till torrvaror, godis och glykoldunkar går att hitta bland hyllorna. Truckförarna kör snabbt i lagergångarna med orderlapparna i nypan. I avdelningen för kolonialvaror jobbar man på ackord.

En morgon för några år sedan, körde en truckförare runt bland hyllorna påtagligt berusad. En arbetskamrat kände tydlig att han luktade alkohol och uppmärksammade sin chef.
– Han gjorde helt rätt, säger Christer Christensen. I ett sådant fall finns det ingen tvekan, då kan han vara en arbetsmiljörisk.
– I det skedet, när det är akut, är det viktigt att den anställda och cheferna vet att facket ska bli inkallat direkt och vara med som stöd, från första omhändertagandet genom hela processen. Så är det här hos oss i alla fall. Om inte den anställda uttryckligen inte vill förstås. Men chefen kan inte neka oss att delta, det är viktigt att veta.
– I just det här fallet fick den berusade åka till företagshälsovården och göra ett alkotest.
– Tester gör inte vi här eftersom vi inte är utbildade för det. Det sköter företagshälsovården mycket bättre.

För personen ifråga erbjöds ett behandlingsprogram på sex månader. Han samtyckte, mottog hjälp och följde kontraktet genom att ta en antabustablett på arbetstid varje morgon, kontakta anonyma alkoholister (AA) och genomgå företagshälsovårdens behandlingsprogram med regelbundna samtal.
– Vi har en drogpolicy som upprättats av företaget, som vi
i facket samtyckt till, och ärendet följde i stort den manualen. Det fungerade bra för alla inblandade.

När någon uppenbarligen är berusad på arbetet ska det finnas rutiner att följa. Varje arbetsplats är skyldig att ha en drogpolicy med regler och riktlinjer, och arbetsgivaren ska erbjuda behandling till dem som behöver.
Men hur är det om man misstänker ett mer dolt drogberoende, som inte direkt går ut över arbetet? Vad gör man som kollega då?

Vi har gått en trappa upp till företagets kontorsavdelning och satt oss i ett samtalsrum. Diskussionen går fram och tillbaks mellan de tre skyddsombuden. Det finns inga tydliga riktlinjer för vad man ska göra om man misstänker att någon har problem med droger, även om den inte är berusad eller påverkad på jobbet. Om det säger lagrets drogpolicy inget.
– Jag skulle ge rådet att själv prata med arbetskamraten först innan man kontaktar någon chef, säger Fredrik Norell.

Personen kanske bara behöver höra det från en kollega så sker det en förändring. Ibland är självinsikten noll.
Att någon börjar komma för sent, kanske sjukskriver sig ofta i början eller i slutet av veckan, börjar missköta sitt arbetsuppgift, uppträda annorlunda, det kan vara fog för en fråga om hur arbetskompisen mår.

Men det är ett svårt steg att ta. Dolda missbruksproblem är komplicerat och känsligt att ta upp, ofta skambelagt och en fråga som bäst hanteras genom en förebyggande strategi och utbildning på arbetsplatsen, resonerar de tre skyddsombuden.
Det krävs att man lyfter frågan då och då på arbetsplatsmöten, tror Fredrik Norell, och konstaterar att de själva nog borde försöka initiera chefer och arbetsledning att ta upp frågan snart, och bjuda in föreläsare utifrån.
– Det är lättare än att stå och humma själv, säger han.

De refererar till skyddsombudskursen med temat droger som de nyligen deltog i där de fick information om olika mätmetoder av alkoholvanor. Testet visade att den som dricker en till två folköl per kväll under en vecka har druckit motsvarande 49 centiliter starksprit. Risk för alkoholproblem finns vid en konsumtion motsvarande 42 centiliter starksprit per vecka för kvinnor och 64 cl för män.
– Med testet blev det tydligt när oskyldigt drickande går över till missbruk, säger Christer Christensen.
Den typen av frågor och tester är bra att ta upp på personalmöten och gruppträffar. Då kan det vara mer självklart att prata vidare om frågan även utanför mötet, och kanske lättare närma sig någon som man tror har problem, resonerar de.

Arbetsmiljölagstiftningen lägger ansvar på både arbetsgivare och facket att samverka för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Alkohol- och drogfrågor en viktig del i det. Alla tre skyddsombuden poängterar att de har ett bra samarbete med företaget och en samsyn på drogpolicyn.

Axfood har börjat införa alkolås i alla sin nya lastbilar och rutinerna kring alkolås är tydliga och handfasta, menar de.
Bilen går inte att starta om man blåser rött och är man alkoholpåverkad så ska man omedelbart skickas hem under betryggande former. Vid återkommande missbruk upprättas en behandlingsplan.
– I princip tycker jag att det borde finnas alkolås på alla företagets fordon, även truckarna, så att de inte går att starta om man har alkohol i kroppen, säger Christer Christensen.

När det gäller droger som narkotika och läkemedel är det betydligt svårare, konstaterar Eber Gunnarsson.
– Där har vi som skyddsombud på Axfood inte tillräckligt med kunskap i dag. Och kanske inte arbetsgivaren heller.