Som en anställd uttryckte det i Handelsnytt, ”frågan är inte om man ska rånas, utan när”. Och nu finns det äntligen i svart på vitt: butiksanställdas säkerhet och arbetsmiljö är en så viktig fråga att riksdagen tar den på allvar.
Men arbetsgivarnas representanter tycker att beslutet är en katastrof, ”förödande för en majoritet av Sveriges småbutiker”, säger exempelvis branschorganisationen Butikerna. Det kostar nämligen runt 100 000 kronor för en butik att installera ett slutet kontantsystem och det kan vara kostnaden som gör att den lilla handlaren går under, säger arbetsgivarna.
Mot detta måste man väl ändå ställa kostnaden för ett (eller flera) rån, som också slår hårt mot butiksägare och handlare. Det handlar framför allt om ett psykiskt lidande för dem som drabbas av rån – och nog finns det småhandlare som tröttnat på att bli rånade och slagit igen butiken av den anledningen?

Dessutom innebär riksdagens beslut att det är arbetsmarknadens parter, det vill säga bland andra facket Handels och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel, som ska ta fram ett lagförslag. Handels har redan deklarerat att man är införstådd med att det är rimligt med undantag och lokala överenskommelser om säkerheten när det gäller små butiker.
Men det är inte rimligt att stora kedjor, som exempelvis Willys, Hemköp, Ica och Coop, snålar med de slutna systemen. Att kedjans vinst och kostnaden för detta vägs mot personalens välbefinnande. Det ska inte behöva vara så som vi läste i förra numret av Handelsnytt: Hemköpbutiken i Borlänge fick slutet system för pengarna först efter fem rån på fem år, när personalen krävde ändring. Eller att Willysbutiken i grannorten Säter efter ett rån får besök av Arbetsmiljöverket, men ändå inget slutet kassasystem eftersom det är för dyrt. Ska de behöva vänta på fyra rån till innan de får slutet system? Med en lag går det förhoppningsvis fortare.

Det finns en annan väg att gå också: använda kort i stället för kontanter. På många orter i landet pågår kampanjer för att öka kortanvändandet, där både facken Handels och Finansförbundet och arbetsgivarna deltar.
Svensk Handel brukar hävda att det är viktigare att anpassa butikerna efter kunderna, än efter samhällsproblem med kriminella. Och kortanvändning är ett exempel på detta, eftersom de flesta kunder i dag har kort och användandet ökar stadigt. Kommer man överens om undantag för slutna kontantsystem är det rimligt att ett minsta krav är att alla ska ta emot kort. En motion med den innebörden finns till Handels kongress.

Det finns massor av exempel på att det går att skippa kontanterna. Se på bussarna i Stockholm till exempel, som blev kontantfria för att busschaufförerna skulle få bättre arbetsmiljö. Och det finns kedjor och butiker som bara tar emot kort, till exempel mobiltelefonföretaget Telenor, verktygsaffären Tools eller konsthallen i Lund.
Det går om viljan finns!