Vika, sälja

7.40:
Camilla Gustafsson äter frukost på jobbet, hennes buss kommer in tidigt. 20 minuter senare börjar arbetspasset på Gina Tricot i Kista galleria i Stockholm. Dagen började lite halvtaskigt med att hon försov sig och fick stressa hemifrån. Så här tidigt brukar hon inte börja, men så ser schemat ut när hon går in som butiksdekoratör. Den ordinarie är på semester.

Det är grå måndagsmorgon, och i galleriagången utanför stressar kontorspersonal och städare förbi. Före öppning klockan 10 ska Camilla Gustafsson och butikschefen Carmencita Acuna Rojas röja upp efter söndagens köpfest.
– Det är bara att kavla upp ärmarna och städa upp inför dagen, säger Camilla Gustafsson och tar med en kopp kaffe från lunchrummet.

Vika. Vika. Vika ihop allt som kunderna slängt i högar. Plocka från golvet. Lägga upp efter färger, i raka rader. Camilla Gustafsson blir 22 år i sommar och har jobbat här i nästan fyra år. Allt började med gymnasiepraktik när hon gick handel- och administrationsprogrammet. Det var bara på Gina Tricot eller H&M hon ville vara. Praktiken ledde till extrajobb. Extrajobb ledde till fler timmar. Nu kombinerar hon psykologistudier med jobb 20 timmar i veckan. Till sommaren hoppar hon av plugget och går upp till 30 timmar.
– Jag är mer en jobbperson, tycker om att ha en arbetsplats att gå till. Vad som är roligast i jobbet? Jag tycker om att vara pillig, att få allt att hänga och ligga perfekt.

9.00:
En till anställd börjar sin arbetsdag och tar emot 46 kartonger nya varor. Camilla Gustafsson blir besviken över att shortsen i vårkampanjen inte kom. Hon tar en stärkande klunk kaffe på stående fot.
– Jag kan ju gå och ta en frukt, men rast är inget jag känner att jag har tid med. Jag tycker vi är för få.
Totalt kommer fem personer att jobba under dagen.

10.03:
 – Kan du öppna butiken och sätta på musiken? La musica, säger Carmencita Acuna Rojas.
Hittills har bara suset från ventilationen låtit. Personalen låter gärna öronen vila så länge som möjligt. Nu sätts musiken på. Detaljstyrd från huvudkontoret i Borås.
– När jag ringer till andra butiker hör jag att de spelar från precis samma ställe i samma låt, skrattar Camilla Gustafsson.

Vardagar spelas lite lugnare musik. Framåt torsdagen festmusik. Volymen reglerar de själva. Högsta nivån är den gräns Arbetsmiljöverket satt. Musiken faller inte alla i smaken. Gina Tricot i Örebro fick nyss bakläxa av verket för att de pumpade på för högt. Och på Facebook finns gruppen ”Vi som tycker att det är jobbig musik på Gina Tricot!”
– Jag vill jobba med hög musik. Såklart ska man kunna kommunicera med sina kunder, men det blir lite mer tryck, jag blir gladare och jobbar snabbare. Men hade man varit van vid annat hade man säkert tyckt det var jättejobbigt att komma till Gina, säger Camilla Gustafsson.

10.11:
Dagens första kund i kassan. En maska på strumpbyxan gör att kunden köper nya. När de är betalda trär hon på dem mitt i butiken.
– Har du en papperskorg möjligtvis?
Camilla Gustafsson slänger de uttjänade strumporna. Förutom att vara i kassan jobbar de anställda mest med påfyllning. Gina Tricots plagg säljs på rekordkort tid i jämförelse med andra butiker, enligt företaget.

11.45:
– Rasmus, tjejerna som jobbar här kommer slänga ut dig,
ropar en kund till sitt barn som inte ger henne något shoppinglugn.
Camilla Gustafsson ser oberörd ut, hon står och ska försöka få rätsida på jeansavdelningen längre bort. Hyllor tas ner, klädhängare sätts upp. Galgar åker av, galgar på. Hon hänger upp en blå väska och ett blått linne. Fluffar till väskan, hänger en sjal runt linnet. Tar ett steg tillbaka, begrundar.
– Jag tror på det.

Än så länge har hon bara hoppat in som dekoratör några dagar här och där. Mest jobbar hon som butikssäljare och på lagret. Nyss har hon varit med och startat en fackklubb också. Det är hon hyfsat ensam om inom kedjan. Det är bara butiken i Kista som har klubb.
– Många har en förvrängd bild av vad en fackklubb är, man tror att det är ett uppror mot företaget. Så är det definitivt inte. Jag ser det som en avlastning för min chef.
– Vi startade inte klubben för att vi hade problem, utan för att få koll på saker som scheman, semestrar och fler timmar. Bara att vi finns, att folk kan komma och prata är bra.

De flesta anställda är under 30 år och pluggar. En anledning är de långa öppettiderna. Butikerna i gallerian har öppet till 21, varje dag. Tider som för vissa skulle göra livspusslet omöjligt, är för Camilla Gustafsson en fördel, trots att hon har en dryg timmas resväg enkel väg och hunden Taison att ta hand om.
– Jag har varit inne på att söka till en annan butik, men tycker att öppettiderna ger flexibilitet. Min syster och hennes dotter bor tack och lov porten bredvid mig och kan gå ut med hunden.

Carmencita Acuna Rojas som jobbat i butiker på flera andra platser tycker att det är ett rätt tufft klimat i Kista. Lite som en fritidsgård.
– Det är en av de tuffaste Gina-butikerna. Högljutt och stökiga tonåringar på kvällarna, speciellt på lov. Klimatet är lite av charmen också, men alla klarar inte av att jobba här. Vi är alltid minst två som stänger.

12.47:
En lunchavlösare finns på plats och Camilla Gustafsson går på rast. Tar hissen upp till personalrummet och värmer matlådan. Pasta, kyckling och broccoli.
– Något jag fick från killens morsa, säger hon och tar en tugga med ena handen och sms:ar med andra.

Hon sitter kvar hela den timslånga lunchen. Hon går helst inte runt i gallerian på raster eller när hon slutat. Då vill hon slippa allt som har med kommers att göra. Hon diskar matlådan, sätter på kaffe och tar en cigg innan hon går ut i butiken igen. I dag slutar hon klockan fem. Innan dess ska hon hänga ut nya kläder, kanske klä om skyltdockorna och se till att den färgglada butiken ser enhetligt ut.
– Sen ska jag hem. Det är rena lyxen när man kommer hem klockan sex.
Och sen då. Framtiden?
– Jag har inte tänkt så långt, men som det ser ut nu har jag inga planer på att sluta här. Jag är så spontan och nöjd med tillvaron.