Handels och Hotell- och restaurangfacket, HRF, höjer temperaturen inför avtalsrörelsen nästa år. Förbunden har släppt en gemensam rapport och ordnade i dag debatt mellan fack och arbetsgivare i Almedalen om huruvida frysta eller sänkta lägstalöner leder till fler jobb åt unga, vilket arbetsgivare hävdar. Handels och HRF håller inte med.
– De här två branscherna har absolut flest ungdomar anställda. Det talar direkt mot att höga lägstalöner skulle vara ett hinder. Vi kommer aldrig att acceptera att lägstalönerna sänks, sa Handels ordförande Lars-Anders Häggström.

Arbetsgivarorganisationen Svensk Handels vd Dag Klackenberg hävdade dels att chefer skulle anställa fler ungdomar om de kostade mindre, eftersom de är mindre produktiva som nya. Dels att det behövs större skillnader mellan anställdas löner.
– Handeln är ett genomströmningsyrke. Vi skulle vilja sänka priset på genomströmningen och kunna höja lönerna för dem som vill stanna och utvecklas. Med lägre lägstalöner skulle det vara lättare, sa Dag Klackenberg.

Men fackförbunden lät sig inte övertygas. De tror att frysta eller sänkta lägstalöner skulle få samma effekt som regeringens sänkning av arbetsgivaravgiften för företag som anställer unga. Och enligt deras rapport har inte andelen unga inom handeln, hotell och restaurang inte ökat under de fyra år den lägre avgiften funnits. Tvärtom har den minskat något.
– Skulle det vara av kostnadsskäl som arbetsgivare inte anställer fler unga skulle vi se tydliga effekter av detta experiment, säger rapportförfattaren och Handels förbundsekonom Stefan Carlén.
Han tror snarare att branscherna redan har så många unga anställda att arbetsgivarna vill ha en balans i åldrarna.

Vidare menar Handels och HRF att frysta eller sänkta lägstalöner skulle leda till att lönerna pressas tillbaka även för de som tjänar mer. Löneökningarna skulle utgå från en lägre nivå, samtidigt som nyanställda skulle komma in på den.
– I och med branschens höga personalomsättning skulle det snabbt sänka hela lönestrukturen och inom några år skulle vi få en extrem låglönemarknad liknande USA. Lägstalöner är extremt viktiga för alla, säger Stefan Carlén.
Av de anställda inom handeln ligger 18 procent på lägstalönen, fler unga än äldre. Av 18-åringarna är andelen 76 procent, medan bara 10 procent av 25-64-åringarna ligger på lägstalönen.

Handels och HRF:s lösning på ungdomsarbetslösheten är i stället kunskapslyft och arbetsmarknads- och yrkesutbildning.

Under debatten ställdes frågan om lägstalönerna blir den viktigaste frågan i avtalsrörelsen nästa år. Både Lars-Anders Häggström och Dag Klackenberg svarade ja. Handelsnytt åkte till Liljeholmens galleria i Stockholm och hörde vad några butiksanställda tycker om saken. Se enkäten till höger.

Fakta:

Lägstalönen regleras i kollektivavtal

• Lägstalön är detsamma som minimilön, eller den lägsta tillåtna lönen enligt kollektivavtal.
• I Sverige regleras lägstalönerna i kollektivavtal och är anpassade efter till exempel bransch, ålder och erfarenhet. Om arbetsgivaren inte har tecknat kollektivavtal kan han eller hon i praktiken sätta hur låg lön som helst.
• Internationellt är det vanligt att lägstalönerna är lagstadgade och lika för alla branscher.
• I kollektivavtalet för detaljhandeln sätts lägstalönerna utifrån branschvana och ålder. Tidigare fanns faktorer som region och till och med kön med. På 1950-talet fanns nästan 3 700 olika lägstalöner. I dag finns sju:

Lägstalöner i detaljhandelsavtalet, till 31 mars 2012:
Ålder   Månadslön (för heltid) Timlön
16 år   11 892                              71,64
17 år   12 302                              74,11
18 år   17 407                              104,86
19 år   17 727                              106,79

Efter fyllda 18 års ålder förvärvad branschvana om:
1 år     18 312                              110,31
2 år     18 647                              112,33
3 år     19 937                              120,10