På Gotland har facket inga gränser

När Facket Gotland ska göra sitt första gemensamma uppsökeri är det lite rörigt. Ventilationen har pajat. Ann Marie Karlsson, Handels ombudsman på Gotland, svettas lite. Nu gäller det att alla kommer iväg. Planer har ändrats. Arbetsplatser som tidigare sagt att de kan ta emot besök har plötsligt sagt nej. Finns det plastmappar och material åt alla som ska ut? Men till slut är de redo och sätter av mot arbetsplatserna.

Var för sig är facken på Gotland för små. Därför har man nu samlat alla förbund under ett tak i Arbetarrörelsens Hus. Härifrån ska ombudsmän och förtroendevalda jobba tillsammans med värvning, utbildning och medlemsvård. Ann Marie Karlsson besöker Ica Wisborg tillsammans med Thomas Gahnström, regionalt skyddsombud på Transportarbetarförbundet. På Ica Wisborg är Handelsombudsmannen bekant med de flesta. Hon skojar lite med en anställd som envist vägrar gå med i facket. Han är bara är med i a-kassan och Ann Marie Karlsson tycks ha gett upp hoppet om honom för länge sedan. Annars är många på butiken med.  

Thomas Gahnström lägger sig inte i värvandet så mycket. Han ägnar sig i stället åt ett upprop. En lista Transportarbetarförbundet vill lämna till regeringen för att visa sitt missnöje med hur åkerierna använder billig arbetskraft från grannländerna i öst och på så vis dumpar löner och gör Transports medlemmar arbetslösa.
– Men annars är det ju meningen att vi ska hjälpas åt. Om jag är och pratar med folk på lastkajen här till exempel, chaufförer, då kan ju jag ta med mig frågor från dem som jobbar i butiken också, säger han.

Nathalie Widén, som jobbat i butiken ett drygt år, skriver på listan. Och hon ska överväga att gå med i facket. I alla fall titta igenom informationsmaterialet Ann Marie Karlsson gett henne. Nathalie Widén berättar att hon gjort ett halvhjärtat försök att gå med i Handels förut.
– Men det har varit svårt att få information och att få tag i rätt person, säger hon.

Ann Marie Karlsson tror färre sådana situationer kommer uppstå nu när alla förbund har en gemensam expedition. Som spindeln i nätet på expeditionen sitter Berit Pettersson. I 14 år har hon varit anställd som administratör hos LO. Nu tar hon emot de flesta samtal som kommer in till Facket Gotland. Medlemmar som på ett eller annat sätt behöver hjälp, men inte riktigt vet hur de ska använda facket.
– Alla vet inte ens vilket fack de hör till. Jag är väl med i LO säger de. Då brukar jag fråga vad de sysslar med på jobbet, skattar Berit Pettersson.

Arbetsbördan har ökat något för henne nu. Förutom att ta emot samtal från förvirrade LO-medlemmar ansvarar hon också bland annat för att skicka ut inbjudningar till de tvärfackliga utbildningar man erbjuder. Men hon är trots det väldigt positiv till den nya organisationen.
– Jag hoppas framför allt att det ska bli bättre för Hotell och Restaurang. De flesta som ringer hit jobbar inom det. Det händer ju jättemycket inom det området här, framför allt på sommaren och de har inga ombudsmän här. Men nu håller de på att starta upp en gemensam regional klubb, berättar Berit Pettersson.

Arbetarrörelsens hus ligger bakom enorma Ica Maxi där Visbyleden korsar vägen ut mot Follingbo. Här finns förutom expeditionen, ombudsmännens kontor och gemensamma mötesrum också en kontorsplats med telefon, dator och låsbara skåp för de förbund som inte har någon egen anställd. Huset bebos även av Socialdemokraterna på Gotland och ABF. Ibland lånar Ica Maxi lokalerna till sina utbildningar och då passar Ann Marie Karlsson på att titta förbi och bjuda på lite facklig information. I utbyte sponsrar Ica Maxi med fika när facket har aktiviteter.

Efter lunch, när Ann Marie Karlsson stövlat in på Ica Maxis utbildning, för att ge den utlovad facklig touch, förbereder sig Benny Johansson, förtroendevald för Handels och anställd på Clas Ohlson vid Östercentrum, för att utforska nya marker. Han ska följa med en grupp som ska besöka Skanskas elementbetongfabrik i Träkumla. Där gjuts betongelement till modulhus. Ett möte är inbokat med de anställda.
– Det går inte att bara komma dit när de arbetar. Vi har alltid möten, förklarar Mikael Nilsson, som är ombudsman på IF Metall.

Han frågar Benny Johansson vilken roll han vill ha under besöket och Benny Johansson säger att han nog gärna håller sig i bakgrunden och lyssnar.
– Det här är jätteroligt tycker jag. De jobbar på ett helt annat sätt. Sådana här möten får vi ju aldrig till inom handeln. Inte i butik, säger Benny Johansson.

Det märks att Benny Johansson tycker besöket är spännande. För att få gå in i fabriken i Träkumla måste man ha hjälm på huvudet. Inget han är van vid från butikerna på Östercentrum där han brukar försöka värva svårflirtade deltidare. Benny Johansson blir imponerad av stämningen på mötet med de anställda. De flesta sitter kvar i lunchrummet när de fackliga representanterna dyker upp, trots att det egentligen är dags att gå ner och gjuta. Engagerade diskussioner uppstår. De handlar bland annat om inhyrning som blir ett allt vanligare fenomen även inom industrin. De hinner också med att prata om arbetsmiljön och det märks att killarna har stort förtroende för Mikael Nilsson, som de flesta har träffat förr.
– Det blir ett helt annat bett i de här mötena. Våra medlemmar känns som att de kanske är lite snälla när vi möter dem på sina arbetsplatser, säger Benny Johansson.  

Hur man ska kunna väcka samma engagemang hos Handels medlemmar när man möter dem på arbetsplatserna har Benny Johansson ännu inget svar på. Men både han och Ann Marie Karlsson tror att samarbetet i sig är ett steg i rätt riktning för samtliga förbund att bli bättre i kontakten med sina medlemmar.  Alla har att lära av varandra. IF Metall är till exempel intresserade av Handels värvningsmaterial. De är inte lika nöjda med sitt eget berättar Ann Marie Karlsson.
– Det är ju det vi ska göra. Plocka det bästa av varandra och ta tillvara olikheterna, säger hon.

Fler verkar tycka att det är en bra idé att samarbeta. Flera LO-distrikt har hört av sig och vill komma på studiebesök och Ann Marie Karlsson hoppas att sättet att samarbeta kommer att sprida sig. Och hon förstår det spirande intresset.
– På de flesta håll ligger förbunden utspridda och ibland finns det ingen på plats. Men här finns det alltid någon att vända sig till.