Butikschefer struntar i gymnasieutbildningen

Denna termin, hösten 2011, startade gymnasieskolans nya yrkesprogram. De ska göra eleverna bättre förberedda på att gå direkt ut i arbetslivet. Men på arbetsplatserna smäller inte handels-programmet så högt vid rekrytering. Handelsnytt har ringt till 100 arbetsgivare inom handeln och ställt frågor kring utbildning och rekrytering. En fråga lyder ”Vilken gymnasieutbildning vill du helst att dina anställda ska ha?”. För 67 av 100 saknar gymnasieutbildningen betydelse. Endast 26 ser helst att deras anställda har gått handelsprogrammet. Inte en enda av arbetsgivarna kräver att deras anställda ska ha gått handelsprogrammet.  

När arbetsgivarna får rangordna vad de går mest på när de rekryterar hamnar gymnasieutbildning på tredje plats. Före gymnasiebetyg, men långt efter personliga egenskaper. 87 tycker att personliga egenskaper är viktigast. 13 anser att arbetslivserfarenhet är viktigast. Ingen anser att gymnasieutbildningen kommer i första hand.

Många av dem tidningen pratat med i undersökningen är skeptiska till handelsprogrammet. Föreställningen om att de elever som går där är mindre ambitiösa än andra är utbredd och man är tveksamt inställd till utbildningens kvalitet.
– Jag har ju en önskan att de som kommer från handelsprogrammet ska kunna gå in och rocka lönsamhetsanalyser och så, men har ju haft många praktikanter därifrån och sett att de kan de inte. Jag har ganska låga förväntningar på dem som kommer därifrån, säger exempelvis en butikschef på en Icabutik i Småland.

Ungefär hälften av arbetsgivarna tycker sig ändå veta vilka kvalitéer de kan vänta sig av någon som gått handelsprogrammet. Praktisk erfarenhet av jobb i butik är viktigast. Att veta hur ekonomin i ett företag fungerar är också eftertraktat samt säljutbildning, varuhantering, kundbemötande och intresse för att jobba inom handeln. Trots det premieras inte de som gått yrkesutbildningen vid rekrytering.

Cristina Pontis är undervisningsråd för handels- och administrationsprogrammet på Skolverket. Hon tror att den nya gymnasieskolan kan få större genomslag hos arbetsgivarna.
– Jag hoppas ju att du får fram helt andra siffror om du gör om den här undersökningen om fem år, säger hon.

En faktor som skulle kunna öka statusen är att antagningskraven höjts.
– Tidigare var det många som inte avslutade sin utbildning. Med högre krav blir det förhoppningsvis färre avhopp.

Cristina Pontis pekar också på att yrkesprogrammen på olika skolor blir mer lika. Tidigare fanns utrymme för större lokala variationer. Tanken nu är att det ska vara lättare att förstå vad utbildningen leder till.