Sex bärbara datorer står med locken lutade mot varandra. Runt omkring dem pågår febrilt planerande.
– Vi måste räkna på vad det kostar om vi åker till Ullared nästa vecka för att köpa grejer. Och så måste vi skapa ett bankkonto, säger Filip Eskilsson.

Madelene Eriksson tar på sig att fixa kontot på lunchen. Tillsammans med kompisarna Beatrice Eder Andersson, Sandra Ljungberg, Matilda Sossna och Albana Shasivari startar de ett företag. Det ingår i utbildningen under det tredje året på handels- och administrationsprogrammet i Skövde.

Ingen av dem vill bli egna företagare. Däremot tror de alla att kursen är en bra merit när de ska söka jobb.
– Det visar ju att man kan ta ansvar. Göra bokföring och så. Plus att man vet hur ett företag fungerar, säger Filip Eskilsson.

Samtidigt är alla överens om att behållningen med att gå handels är att de får arbetslivserfarenhet. Två dagar i veckan är de på arbetsplatsförlagd utbildning, APU. Flera av dem jobbar redan extra på sina APU-arbetsplatser.

Alla i gruppen har olika mål. Albana praktiserar på Ica och vill bli butikschef. Sandra är på Siba, vill också fortsätta inom handeln, men definitivt inte plugga vidare. Filip och Matilda vill plugga vidare men tycker handelserfarenheten är bra att ha. Sandra och Beatrice är lite mer osäkra. De har avskräckts lite av de sena arbetstiderna.
Trots att Västerhöjdsgymnasiet är populärt och har använts som referens när Skolverket utformat de nya yrkesutbildningarna förstår ungdomarna arbetsgivarnas fördomar.
– Det är ju fortfarande en del i klassen som inte är så seriösa, säger Madelene Eriksson och sneglar på några kamrater i en grupp längre bort som för en del oväsen.

Sofia Höttöfjäll är lärare och programledare för handelsprogrammet på Västerhöjd. Hon tycker att det vilar ett tungt ansvar på skolorna att hålla kontakten med arbetslivet och visa vad utbildningen faktiskt har att erbjuda. Hon är väl medveten om att handels- och administrationsprogrammet inte har ett jättebra rykte.
– Och ibland, när man träffar representanter för andra skolor märker man ju också att vissa inte verkar veta riktigt vad de håller på med.

På Västerhöjd jobbar man aktivt med att arbetsgivarna ska kräva att de sökande har gått handelsprogrammet. Men det är fler än arbetsgivarna som måste bearbetas om statusen ska höjas tycker Sofia Höttöfjäll.
– Studie- och yrkesvägledarna på skolorna till exempel. Det är händer att de råder studietrötta elever att gå handels. Det blir ju helt fel. Med dåliga praktikanter på arbetsplatserna är det ju svårt att få ett bra rykte.

Sofia Höttöfjäll vet att arbetsgivare går mycket på personliga egenskaper när de rekryterar. Men även det kan man jobba med i utbildningen.
– Vi jobbar jättemycket med social kompetens i klassrummet. Sen bidrar ju självklart handledarna på APU-platserna mycket till det här också, säger hon.

Sanna Dahl är butiksansvarig på Larami, ett stenkast från skolan. Hon har varit handledare för många elever på handelsprogrammet. En del har varit bra och en del inte menar hon.
– Jag tycker nog att de kunde få ännu mer utbildning i personlig service. Så att de får bättre självförtroende och vågar visa framfötterna när de kommer ut i butiken.