Skogsindustrierna och Pappers träffade i lördags ett avtal på samma nivå som IF Metall, GS och Livs tidigare slutit: 3,0 procent på 14 månader. Påslaget är dock uttryckt som 728 kronor per person och månad. Löneökningar i kronor i stället för procent är en hjärtefråga för Handels, som skulle halka efter förbund med högre snittlön om löneökningarna blev lika stora i procent.
– Vi pratar bara kronor. Våra medlemmar lever på kronor, inte procent, kommenterar Handels ordförande Lars-Anders Häggström som dock inte vill recensera Pappers avtal.

LO:s styrelse kallar Pappersavtalet för ”ett bra stöd för de fortsatta förhandlingarna”.  Lars-Anders Häggström vill dock inte betrakta det som ett märke inför Handels förhandlingar i vår.
– Deras avtal har inte prövat jämställdhetsdelen, säger han och framhåller att LO:s samordning innebär högre lönekrav på lågavlönade avtalsområden som detaljhandeln.

LO-samordningen innehåller dessutom krav på att förhindra arbetsgivarnas missbruk av visstidsanställningar. I Pappers avtal löstes frågan i form av en avsiktsförklaring och ett uppdrag till en arbetsgrupp. Handels kommer troligen att kämpa för skarpare skrivningar i sitt avtal.
– Varje organisation får lösa frågan utifrån sina förutsättningar. Vi kommer att formulera egna krav, säger Lars-Anders Häggström.

Avtalsperiodens längd skiljer mellan industrin och handeln, vilket försvårar direkta jämförelser mellan förbunden. Industrins 14-månadersavtal löper till 31 mars 2013. Handels utgångspunkt är ett avtal för tolv månader som därmed löper ut samtidigt.
Avtalsförhandlingarna mellan Handels och Svensk Handel inleds i januari.

Pappers

Industrifack som deltar
i LO:s samordning Pappers organiserar 17 000 medlemmar inom pappersindustrin.

Pappers ingick tidigare i samarbetet "Facken inom industrin" men lämnade det då förbundet vägrade skriva under det nya industriavtalet som slöts i våras.

Pappers ingår i LO-samordningen som bland annat enats om att kräva en jämställdhetspott som ger mer pengar till avtalsområden med låg snittlön.

Frågan om jämställdhetspott var ett viktigt skäl till att LO:s övriga industrifack -- IF Metall, GS och Livs -- denna gång ställde sig utanför LO:s samordning av lönekraven.