Ett riktigt kärleksnäste

Det var både kling i glaset och ner på knä. Henrik Sjögren frågade om Elisabeth Heimark ville gifta sig med honom på butikens 25-årsfest. Det var ju där de träffats. Under efterrätten hade han nervös gått ut till toaletten och rotat fram ringen ur fickan. En provring, innan han var säker på vad hon gillade.
– Ingen visste något. Tanterna studsade och skrek, säger Henrik, hoppar och klappar händerna till minnet från i höstas, ringen i titan syns på vänster ringfinger.

De två föll för varandra bland oformliga arbetsskjortor, skoningslöst lysrörsljus och storpack toalettpapper. Redan när Elisabeth fick extrajobb i fisken som 15-åring började det pirra i magen av att gå till jobbet.
– Jag kommer ihåg när jag såg honom. En kille som kom på truck på lagret, tio år äldre, med en piercing. Jag tänkte att jag aldrig skulle få honom, säger hon.
– Jag tror jag såg dig tidigare. Du brukade åka med din pappa som körde varor till Maxi, tänker Henrik tillbaka.

Efter sex år av fram-och-tillbaka-känslor och avslutande av pågående relationer blev de ett par. Den 6 mars firar de tre år. De kommer ihåg när de träffades första gången utanför jobbet, över en flaska cider i hans soffa som fortsatte med samtal hela natten. Och hur de första gången kom hand i hand i ett jobbsammanhang, till en personalfest då med.
– Det kändes lite udda. Helt plötsligt gick man hand i hand med en jobbarkompis. På jobbet kunde jag knappt sitta mittemot honom i kassan, kunde inte hålla ögonen från honom. Jag var så uppe i molnen, säger Elisabeth.

Det skvallras säkert en hel del bland jobbarkompisarna, men snackas inte skit vad de vet, och chefen har inte haft några invändningar. Alla är nog luttrade. Ica Maxi i Kalmar är ett riktigt kärleksnäste. Sju par jobbar här. Det går till och med rykten om Hångelrummet, ett förråd där ett par ska ha blivit påkommet.

Det är inte så konstigt att många träffar herr eller fru Rätt på jobbet. En del av matchmakingen är redan gjord – jobbar man i butik är man ofta social och utåtriktad. Och hur man funkar på jobbet ger ledtrådar in i den nakna vardagen. Lagar personen matlåda eller slabbar med köpepizza, passar tider, hanterar konflikter, diskar kaffekoppen?

Under den där personalfesten som Henrik friade på, jobbade kärleksguden hårt. Benny Anemyr och Veronica Schantz gjorde också en framstöt och blev ett par den kvällen.
– Även fast vi inte bor ihop kan vi se varandra nästan varje dag. En nackdel skulle vara om man hade bråkat. Men nu har vi inte det, säger Veronica Schantz.
De jobbar oftast på avdelningar som ligger nära varandra, men tycker inte att det är ett problem. Kanske är det nyförälskelsen. Susanne Jacobsson som jobbar på hälsoavdelningen har sin kille i bageriet.
– Jag träffar honom på lunchen. Jag vet inte om det hade funkat om man jobbade tätt. Han var här och inventerade en gång och sa, aldrig mer. Han kunde inte ta order av mig.

Elisabeth och Henrik jobbar sällan ihop. Bara i kassan, som under två timmar denna måndag. En kollega kommer fram till Elisabeth och frågar något om sambon. Detta är hennes enda irritationsmoment.
– Ibland behandlas vi som en. Men han är inte jag. Så gör i och för sig farmor också.
Ständiga köer gör att de inte har tid ens till ett ögonkast. De är noga med att ha två roller inför varandra. Kollegor, kärlekspar. Strikt kollegor inför kunderna, och Elisabeth som är fackligt aktiv skulle inte företräda sin kille i en förhandling. Överallt annars tycker de att det är okej att prata vardagsbestyr, säga älskling och visa känslor.
– I fikarummet får man en puss någon gång, säger Henrik.

När han går för dagen strax före klockan 15 har fästmön två timmar kvar. Hon slår en signal när hon är i bilen på väg hem för att höra om han har alla ingredienser till middagen.
– Skär stora bitar. Du kan blanda ihop allt nu. Vi är vid sista fartkameran.
Genom immiga fönster syns han ståendes vid stekhällen. Han lagar paradrätten Flygande Jakob. Lite meningsskiljaktigheter huruvida bananskivorna ska med in i ugnen eller läggas på senare, innan maten serveras. Mycket jobbsnack mellan tuggorna.
– Maxi är runt en, på en. Det kan vara skönt att prata av sig, spy lite galla. Samtidigt kan det bli för mycket. Vi får inte så mycket privatliv för varandra, säger Elisabeth.
– Och det blir inte så mycket snack om privata saker här hemma, fyller Henrik i.
– Och mycket av vårt privatliv hamnar på jobbet. Ibland tänker jag ”Varför sa du det?” Det kan kännas som om man har jobbet hemma i sängen, säger Elisabeth efter en klunk mjölk.

Gemensamma middagar hör inte till vanligheterna i hemmet, deras arbetspass går som oftast om varandra. Men de har inte velat ändra sina scheman, mer än att de fått en till ledig helg ihop. För att träffas lite oftare försöker de synka rasterna så gott det går, och ibland åker Elisabeth in tidigare till jobbet så att de kan äta frukost tillsammans där.

Trots allt tycker de att bådas udda arbetstider skapar förståelse för varandra. De har varit med om ex som jobbat sju till fyra, måndag till fredag, som suttit ensamma hemma och muttrat på kvällar och helger. Dessutom har de inga större problem att få egentid.

Och så till den oundvikliga frågan. Om det tar slut? Skulle det funka på jobbet då?
– Beror på hur det tar slut, säger Elisabeth.
– Hittar man dig med någon annan så, säger Henrik.

Middagen räcker till matlåda i morgon. När Flygande Jakob mättat magen loggar Elisabeth in på Facebook. Det visar sig att två av Maxikollegorna gått och gift sig. Hon blir paff. Datum för deras eget bröllop vet de inte riktigt. Det kom något annat emellan.
– Jag väntar ett Maxibarn i augusti. En äkta Maxian, säger Elisabeth.