Pelle Gustafsson jobbade på bemanningsföretaget Logent och var anställd som extraarbetare. Första tiden pluggade han samtidigt. I somras avslutade han sina studier men jobbade kvar på Logent. Han säger att han berättat för Logent att han slutat plugga. På anställningskontrakten stod han fortfarande som extraarbetare. Det skulle komma att straffa sig.

För varje extrajobb fick han ett nytt kontrakt. Mellan uppdragen sökte han a-kassa.
– Jag hade ringt och kollat med a-kassan som sagt att det skulle vara ok att ta inhopp och att ha a-kassa de dagar jag inte jobbade, säger Pelle Gustafsson.
– Jag sa att jag jobbade på bemanningsföretag. Jag skickade ju även in arbetsgivarblanketter, säger han.

Först fick han också a-kassa. Men sedan gjorde Handels a-kassa bedömningen att han inte hade rätt till det och att Pelle Gustafsson skulle betala tillbaka 27 800 kronor. Anledningen var att han jobbade på ett bemanningsföretag och hade fel anställningsform – extraarbete.
– Bemanningsanställda kan bara få ersättning mellan avslutade uppdrag om deras anställningsform är förenlig med lagen om anställningsskydd eller kollektivavtal, säger Pernilla Nilsson, verksamhetsansvarig på Handels a-kassa.
Det var inte Pelle Gustafssons anställningsform. Bara den som studerar, är pensionär eller har en annan huvudsaklig sysselsättning kan extraarbeta enligt bemanningsavtalet som är de bemanningsanställdas kollektivavtal. Pelle Gustafsson hade slutat plugga när han sökte a-kassa.
– Jag tänkte inte på att det fortfarande stod extraarbete. Jag jobbade ju extra. Några timmar då och då, säger han.

Sedan länge finns en restriktiv hållning gentemot bemanningsanställdas rätt till a-kassa.  Tanken är att det är bemanningsföretagen som ska stå för kostnaden när de anställda är mellan uppdrag, inte a-kassorna. I dagsläget betyder det att för att bemanningsanställda som är visstidsanställda ska kunna få a-kassa mellan uppdrag måste uppdragen vara avslutade och anställningen vara förenlig med lagen om anställningsskydd eller kollektivavtal.  Deltidsanställda kan över huvud taget inte stämpla upp.

– Jag kan förstå tänket bakom. Det finns bemanningsföretag som fuskar. De skulle anställa så att a-kassan får stå för ersättningen mellan uppdragen, säger Pelle Gustafsson.
– Som det ser ut i dag drabbas bemanningsanställda, säger Pelle Gustafsson som i dag arbetar heltid som vägprojektör på teknikkonsultföretaget Tyréns AB.

Hade bemanningsavtalet följts skulle Pelle Gustafsson ha varit visstidsanställd på heltid med garantilön mellan uppdragen. Han  säger att han informerat Logent om att studierna skulle avslutas till sommaren.
Hur kunde det bli fel?
– De intyg vi har visar att studierna sträckte sig längre än sommaren 2011. Vi kunde ha varit mer uppmärksamma samtidigt som den anställde inte upplyste om oss om att han upphört med sina studier, svarar Therese Carlsson regionchef på Logent i Malmö i ett mejl till Handelsnytt.
På grund av anställningsformen fick er anställde inte a-kassa. Kommer ni att kompensera honom?
– Nej.

Fakta Bemanningsavtalet

Heltid är huvudregel

Huvudregeln i bemanningsavtalet är att en anställning är på heltid. Blir det paus mellan uppdragen betalas garantilön. Anställningen kan vara tillsvidare eller på visstid, dock högst i ett år. Det går att ha flera kortare visstidsanställningar efter varandra men dock högst i ett år. Vikariat och feriearbete finns också.

Deltidsanställning är möjlig, men då ska anställningen ha förhandlats med facket och arbetstiden ska vara fastställd. Visstidsanställning i form av extraarbete kan bara den ha som studerar, är pensionär, avtalspensionär eller har annan huvudsaklig sysselsättning.

Är du anställd på bemanningsföretag?
• Tänk på anställningsformen.
• Se till att få nya kontrakt mellan varje anställning.
• Jobbar du deltid kan du få ersättning när anställningen upphör men inte stämpla upp.

Bakgrund

Snart 20 år med lagliga bemanningsföretag

1993 blev bemanningsföretagen lagliga.  AMS som då skötte tillsynen av a-kassorna ansåg att bemanningsanställda inte har rätt till a-kassa mellan uppdrag. Detta därför att bemanningsföretag kan komma att utnyttja a-kassan genom att visstidsanställa när uppdrag finns och låta a-kassorna bära kostnaden tills det finns nya uppdrag.

2004 tog IAF, Inspektionen för Arbetslöshetskassorna, över tillsynen och klargjorde att den som är tillsvidareanställd eller har en anställning som är förenlig med las eller avtal i ett bemanningsföretag och sedan blir uppsagd ska ha rätt till arbetslöshetsersättning. 

2007 gav en dom i regeringsrätten en bemanningsanställd rätt till ersättning mellan uppdrag. Nu ska bemanningsanställda få ersättning mellan uppdrag om anställningarna är avslutade och är förenliga med kollektivavtal och las.

2011 kom den statliga utredningen om hur EU:s bemanningsdirektiv ska införas i Sverige. Utredningen föreslår att bemanningsanställda deltidare ska ges samma rätt som andra deltidare att stämpla upp och att detta ska regleras i IAF:s föreskrifter.