Små ändringar kan spara kroppen

Att arbetsrotation och varierande arbetsuppgifter är bra för kroppen när man jobbar i butik vet alla redan. Nu visar en studie från Uppsala Akademiska sjukhus att det varierar hur kassapersonal rör sig i kassan och att det kan finnas mycket att vinna på att förändra sin teknik.
– En del använder större handledsrörelser när de vänder och vrider på varorna än vad som behövs. Och vissa sitter på helspänn när det är högtryck i kassan och tar inte de små möjligheter som finns till att lägga ned händerna en sekund eller sträcka på sig. Det här har i förlängningen betydelse för hur kroppen mår, säger Peter Palm, ergonom vid Uppsala Akademiska sjukhus som närstuderat kassatekniken hos 17 anställda i livsmedelsbutiker.
Studien ingår i ett större forskningsprojekt som ska ge bra verktyg för företagshälsovården för att jobba med anställda inom livsmedelsbranschen. För att på egen hand ändra sin teknik är nog inte helt enkelt.
– Nej det kan ju vara lite känsligt att gå in och ha synpunkter på hur man rör sig. Och så tror jag risken är att man gör rätt från början och sedan långsamt glider tillbaka till gamla vanor igen, menar Mikael Carlsson, skyddsombud på Willys i Länna utanför Stockholm.
Han har jobbat i livsmedelsbutik i 25 år och tror själv att han har en ganska bra teknik.
– Jag står alltid upp och försöker låta bandet göra jobbet, säger han.
Som skyddsombud försöker han också förmedla det han lär sig på utbildningar och konferenser till de andra anställda. Och han tror att hans arbetsplats har ganska bra förutsättningar för de anställda att spara sina kroppar.
– Alla kan kassan och när det är stressigt finns det alltid nära till hands att öppna fler kassor eller lösa av varandra, berättar han.  
Enligt Peter Palm är arbetsplatsens förutsättningar att hjälpa de anställda i stressade lägen minst lika viktigt som den anställdes arbetsteknik.  Peter Palm håller också med om att man inte kan lägga hela ansvaret för att byta arbetsteknik på den anställde.
– Nej, att bryta ett invant mönster kan ju vara jättesvårt. Nästa steg är väl att hitta ett sätt där företagshälsovården kan hjälpa till med det, säger han.

Men på Mikael Carlssons arbetsplats finns ingen företagshälsovård. Det är i själva verket inte så vanligt inom detaljhandeln.
– Det är något vi jobbar med hela tiden och försöker påverka. Detaljhandeln är lite sämst i klassen på det här med företagshälsovård. Blir det inte bättre kommer ju inte den här typen av forskning till användning, säger Martine Syjänän Stålberg, arbetsmiljöombudsman på Handels.