I morgon är det arbetarrörelsens julafton 1 maj. Inger Perssons bästa majminne är när hon som sjuåring började gå i demonstrationståget med föräldrarna. Såg de någon som jobbade i trädgården fälldes en kommentar. Den här dagen skulle man inte göra något, förutom att marschera. 

Det är inte talen eller något av den politiska innebörden Inger Persson minns mest.
– När musikkåren satte igång och tåget började röra sig, det var stort. Det var en dag man verkligen skulle klä upp sig. En högtid. Pappa var så stolt.

Efter årets majtåg går hon i pension efter nästan 30 år på Socialdemokraterna i Uddevalla.
– Än i dag får jag gåshud när musiken sätter igång. Men folk går inte med i tåget längre, de står längs med.