Klassen snackar fack

Vill du jobba i min butik för 100 kronor i timmen?
Elin Westerbergs erbjudande låter lockande. En av handelseleverna nappar direkt.
– Men vänta, säger Elin och vänder sig till bänkgrannen.  Kan du göra jobbet för 80 kronor i stället?
– Okej.
– Eller ska vi säga 70. Någon?
Flera elever skakar på huvudet, men en kille visar intresse. Kanske kan han rent av tänka sig att ställa upp för 60 kronor i timmen.
– Om jag är riktigt desperat så
– Men hallå, invänder tjejen som skulle ha jobbat för en hundring, det finns väl minimilön?

Nu lyfter diskussionen i handelsprogrammets lektionssal på Österportgymnasiet i Ystad. Lönedumpningsleken är ett säkert kort när Elin Westerberg från Handels lokala ungdomskommitté i Malmö vill trigga igång blyga gymnasister.
Hon förklarar att minilöner inte existerar i svensk lag. Arbetsgivaren kan hetsa de mest desperata att jobba för hur låg lön som helst. Det vill säga – om det inte finns kollektivavtal.
 – Kollektivavtal skapar ordning och reda i arbetslivet, både för chefen och de anställda. Men det minskar också konkurrensen mellan dem som jobbar.

Gästläraren i knallröd jacka berättar den närmast mytologiska historien om arbetarna som en gång i tiden slöt sig samman och lovade varandra att aldrig sälja sitt arbete alltför billigt, och som lät några ören i en burk bli grundplåten till den första a-kassan.

Handelstreorna i Ystad är mer intresserade av praktiska detaljer som de behöver veta om ett par månader när de tagit studenten och ska ut i arbetslivet. Flera av dem jobbar förresten redan i handeln.
– Är ob på söndagar alltid 100 procent? undrar Mia Smedberg när Elin Westerberg visar en tabell över ersättningarna. Mia har extrajobb i en modebutik och är osäker på vad som gäller.
– Ja, om det finns kollektivavtal, svarar Elin. Handels har förhandlat till sig väldigt bra ob-ersättning. Men vi måste vara många och starka om vi ska få lika bra avtal i framtiden.
– Om man ensam kräver ob-tillägg får man sparken, hävdar en luttrad klasskamrat.
– Kontakta Handels i stället. Då kommer vi och kräver avtal med arbetsgivaren, råder Elin.

Nästa bild i Elin Westerbergs powerpoint visar minimilönerna i detaljhandelsavtalet. Den väcker förbluffade reaktioner kring borden i lektionssalen.
– Hur kan det skilja mer än 30 kronor i timlön mellan 17- och 18-åringar? undrar Erika Persson.
– Kanske för att en 18-åring är myndig och får ta mer ansvar. Men arbetsgivarna vill ha billig arbetskraft och låter ungdomar jobba mycket på helgerna.
Elin Westerberg för in samtalet på de pågående avtalsförhandlingarna. Hur Handels lirkar med motsträviga direktörer för att uppnå rätt till heltid, trygga anställningar och jämnare lönefördelning mellan butiksanställda och lagerarbetare.
– Varför ska dom ha lika mycket betalt? Det är ju två yrken som inte liknar varann, invänder en av grabbarna i klassen.

Återigen visar sig tonåringarna mer pigga på handfasta tips än ideologiska resonemang. Elin förklarar vad som ska stå på ett anställningsbevis för att man inte ska riskera att bli blåst av en oseriös arbetsgivare, och hur man begär jämkning för att slippa betala för mycket skatt på sommarjobbet. Johanna Eldh som hamnat i diskussion med sin chef om skatteavdraget på lönen uppmanas att ringa Skatteverket.

Erika Persson berättar om en kompis som varit provanställd i butik, men som bara fick jobba enstaka timmar när provanställningen gått ut.
– Får dom hålla på så? undrar hon, och Elin Westerbergs råd blir: kontakta facket.

Så gott som alla i klassen blev elevmedlemmar i Handels förra året när de för första gången fick besök av fackliga skolinformatörer. Elin Westerberg berättar att de till hösten kommer att erbjudas att bli betalande medlemmar. Johanna Eldh tvekar.
– Varför ska jag egentligen bli betalande medlem? undrar hon.
Elins svar handlar om förhandlingar och försäkringar, experthjälp och arbetsmiljöarbete. Hudnära argument hämtas från hennes egen arbetsplats, delikatessen på Coop, där var och varannan kollega gått i blodig närkamp med skärmaskinen. Hon lägger ut texten medan klockan ovanför dörren med det runda fönstret tickar en bra stund över lektionens planerade 60 minuter.

Efteråt förklarar några av de mest aktiva eleverna för Handelsnytt att de är nöjda med den fackliga informationen.
– Bra att man fick chans att ställa frågor om tveksamheter på jobbet, tycker Erika Persson.

Mia Smedberg berömmer Elin Westerbergs pedagogiska förklaringar. Hon uppskattar Handels information till sommarjobbare som elevmedlemmarna fått hemskickad och är över huvud taget positiv till idén med facklig organisering.
– Arbetsgivaren har kanske inte alltid rätt. Det fina med facket är att alla hjälps åt så att man blir starka tillsammans, säger Mia vars framtidsdröm är att bli egen företagare och etablera en spansk modekedja i Sverige.

Johanna Eldh lovordar Elins föredragning, men är fortfarande tveksam. Häromdagen sa hon upp sitt elevmedlemskap i Handels.
– Jag är rädd att bli lurad. Mer av facket än av någon arbetsgivare, säger Johanna Eldh som knäcker extra på filmkedjan Hemmakväll.
Företaget hette tidigare Videomix och var 2007 måltavla för Handels senaste stora kollektivavtalskonflikt. Johanna är trots allt nöjd med villkoren på jobbet sedan Handels tvingat fram ett avtal.
– Det funkar jättebra. Inga problem. Kanon!