Trött på att höra chefer förfölja en arbetare så han till slut förs till sjukhus, när en chef anklagar en hel folkgrupp för nazister på grund av sin härkomst, när man vill avskeda anställda endast för sina engagemang som skyddsombud och fackliga, när cheferna delar ut varningar till skyddsombud som anmält ett arbetsmiljöproblem, när en chef hotar med att behöva trycka upp en kniv mot halsen på en förtroendevald för han vägrar skriva under ett protokoll, när chefen smyger upp till anställda och skrämmer med uppsägning om inte deras rehabilitering upphör, när chefer utmålar fackliga som företagsfientliga när de försvarar ett ob-tillägg, när anställda kallats brunskjortor och knarkare då de protesterat mot någon förändring, när chefer förtalar ett skyddsombud som anmält ett slagsmål, när chefer smyger upp till fackligas arbetsplats och trakasserar dem och hotar dem med avsked för att de sagt emot i en förhandling, när chefer förföljer anställda på deras fritid, när personal kollapsar på grund av överansträngning, när chefen kränker en anställd med förslitningsskador, när fackliga varnas för att de protesterat mot rena felaktigheter, när cheferna beskriver de anställda som lata när deras ork tagit slut, när chefen skriker att facket skall ta sitt pick och pack och dra åt h-e och gnälla och förstöra någon annanstans.

Det som dock gör mig allra tröttast är de få gånger jag funderar på vad jag får för min medlemsavgift till Handels. Inte är det mycket med tanke på vad jag får utstå, Handelskortet är jag ju inte intresserad av.

Medlem i Handels – ett tag till