Då och då kommer det fram att detaljhandelsföretagens leverantörer använder arbetare som har hemska arbetsvillkor. Senast var H&M i rampljuset, efter Kalla faktas avslöjande om att företagets leverantörer i Kambodja betalat ut slavlöner till sina arbetare.

Men många svenska företag, inklusive H&M, har så kallade uppförandekoder som deras leverantörer måste följa om de vill att företagen köper produkter från deras fabriker. I dessa ställer de krav på exempelvis arbetsmiljö och villkor. Uppförandekoder är dock omdiskuterat, många hävdar att det inte fungerar. Men en ny svensk studie, Hållbara leverantörsled, visar att det kan gå bara kraven följs upp bättre. Att skicka kontrollanter då och då räcker inte.

Ett bra sätt är att stödja lokala fackföreningar. Forskarna har sett att där det är bra villkor finns också ett starkt fack.
– Det är ju inte företagens jobb att bygga upp fackföreningar. Men det är kanske deras jobb att stödja fackliga föreningar och ge dem information så att de kan göra sitt jobb, säger Niklas Egels-Zandén, docent på Handelshögskolan i Göteborg som gjort studien tillsammans med professor Ola Bergström.

Problemet är att facken inte har så mycket resurser i exempelvis Indonesien, där forskarna intervjuat många fackliga företrädare. Men där arbetarna väl lyckas få ihop ett gäng som kan organisera sig och förhandla gör de bäst skillnad. För att kunna förhandla måste de dock få information om vad som händer i verksamheten, inte bara från sina egna fabrikschefer. Där kan svenska företag bättra sig.
– Man måste bygga upp fackföreningar på olika sätt och integrera dem i arbetet. Det saknas i dagsläget, säger Niklas Egels-Zandén.

Även svenska fack kan bidra.
– De kan ligga på företagen genom att ställa krav på vad som ska innefattas i uppförandekoder. De kan exempelvis ställa krav på att företagen informerar lokala fack.