Arbetsgivarna nobbar förslag till frisöravtal
Handels säger ja till medlarnas förslag till nytt frisöravtal, men arbetsgivarna säger nej. Historien från 2012 ser ut att upprepa sig. Nu finns risk för strejkvarsel.
Det avtalsförslag som medlarna lade på torsdagen följer enligt Handels normen för avtal som träffats på andra områden. Dock var det tänkt att gälla endast ett år, medan de flesta andra avtal är treåriga.
– Tanken var att vi skulle få tid att ta fram underlag om branschen som fack och arbetsgivare är överens om, säger Handels avtalssekreterare John Haataja.
Men medan Handels i dag sa ja till förslaget sa Sveriges Frisörföretagare (SFF) nej. Frisörföretagarnas vd Ted Gemzell tycker att medlarna har gjort ett dåligt jobb.
– Enligt våra beräkningar blir företagens kostnader 50 procent högre än för övriga avtal på arbetsmarknaden. Medlarna har valt att gå på Handels linje. Inget av våra ursprungskrav fanns med i medlarnas förslag, säger Ted Gemzell.
Medlarna har nu avslutat sitt uppdrag. Risken är därmed stor för att Handels lägger ett varsel om konflikt.
– Vi ska titta på vilka åtgärder vi ska vidta, och återkommer i början av nästa vecka. Kanske finns det utrymme för kreativa lösningar, säger John Haataja.
Situationen liknar avtalsförhandlingarna 2012. Även då ledde frivillig medling till ett förslag som facket sa ja till men arbetsgivarna nobbade. Fyra dagar senare varslade Handels om strejk. Efter förnyad medling träffades slutligen ett avtal innan strejkten hann bryta ut.
Den stora frågan i år har gällt ersättningen för obekväm arbetstid som Frisörföretagarna har velat slopa eller sänka. De hänvisar till att andelen anställda i frisörbranschen har sjunkit sedan 20 år tillbaka. Salonger med anställda frisörer och kollektivavtal har enligt arbetsgivarna svårt att konkurrera med salonger utan avtal och exempelvis salonger där egenförtagare hyr en frisörstol. Ted Gemzell menar att utvecklingen delvis beror på kollektivavtalets utformning.
– Bland annat ob-ersättningen gör att arbetsgivare hindras att konkurrera och väljer att inte anställa. Nya frisörer som inte får anställning väljer då att starta eget i stället.
John Haataja förklarar att ob-tilläggen i frisörbranschen följer samma mönster som exempelvis butiksavtalen.
– Om vi ska ändra ob-systemet måste vi göra en mycket grundlig analys och se vad vi kan få i utbyte. Vi har försökt göra sådana analyser tillsammans med Svensk Handel, men inte hittat något som vi kan acceptera.
John Haatja har en helt annan bild än Ted Gemzell av kollektivavtalets ställning i frisörbranschen.
– Sedan lagarna om personalliggare och kassaregister infördes för några år sedan kan vi se att de redovisade vinsterna i branschen ökar. Om avtalet är så dåligt så undrar jag varför vi har 800 hängavtal med företag som vill ha kollektivavtalet men inte vill vara med i SFF.
Avtalet mellan Handels och Frisörföretagarna omfattar cirka 5 000 anställda i frisörbranschen.